Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

De orättvisa betygen är en skandal, Anna Ekström (S)

Foto: JESSICA GOW/TT / TT NYHETSBYRÅN
Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Den nya utbildningsministern Anna Ekström (S) måste ta itu med de stötande orättvisorna i betygssättningen.

Betyg är på blodigt allvar. Det är en skandal att betygssättningen är så orättvis år efter år, utan att ansvariga politiker gör något åt saken.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är stora skillnader i betygssättningen mellan olika skolor. Det visar en ny rapport från Skolverket som jämför slutbetygen i årskurs 9 med resultaten på de nationella proven. Mer exakt är betygssättningen orättvis, och det har inte skett någon förbättring under de senaste 12 åren.

Främst är det elever som går i skolor med många högpresterande klasskamrater som missgynnas. Omvänt är betygssättningen mer frikostig i skolor med många lågpresterande elever. 

"Den relativa betygssättningen är omfattande", konstaterar Skolverket. Vilket betyg du får beror alltså i hög grad på den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan. Eller annorlunda uttryckt: samma elev kan bedömas som medelmåttig i ett sammanhang, men ges stjärnstatus i ett annat. 

En annan avvikelse som Skolverket hittar är att friskolor är mer generösa än kommunala skolor. Detta samband har även ekonomiprofessor Jonas Vlachos påvisat i en studie. Han fann att landets ledande skolkoncerner systematiskt sätter betyg som avviker uppåt, i synnerhet i ämnen där det inte genomförs nationella prov.

Höga betyg skapar ökad kundnöjdhet

Det är djupt stötande att det ser ut på det här sättet år efter år. Betyg är ingen liten klapp på axeln i slutet av terminen, utan på blodigt allvar för eleverna. De kan avgöra om en elev kommer in på önskat gymnasieprogram eller inte. Det är unga människors framtid som står på spel.

Hur har det då kunnat bli så här? Man kan faktiskt vända på den frågan: hur skulle det ha kunnat sluta på något annat sätt? Sverige har en skolmarknad med konkurrens och vinstdrivande aktörer. Eftersom betygssättningen är fri vore det märkligt om inte skolorna använde sig av denna konkurrensfördel. Höga betyg skapar ökad kundnöjdhet och ökar skolans attraktivitet.

Även betygssystemet är riggat för godtycke. Med målrelaterade betyg har ju i teorin alla elever chansen att nå stjärnorna. Det finns ingen normalfördelningskurva som ankare. På senare tid har de flummiga betygskriterierna - som mäter olika "förmågor" - fått rättmätig kritik. Men att precisera de exakta ämneskunskaperna som krävs för varje steg är en omöjlighet. 

Det är inte lärarnas fel - det är systemet som brister

I Januariuppgörelsen lovar S/MP/C/L att ta itu med betygsinflationen. De nationella proven ska digitaliseras och rättas centralt och lärarna ska få "det bedömningsstöd de behöver för att betygen ska vara rättvisa och likvärdiga i hela landet". 

Extern rättning är ett bra första steg, men det är naivt att tro att "stöttning" av lärarna ska lösa problemet. Som Skolverket mycket riktigt konstaterar är det inte lärarnas fel att betygen är orättvisa - det är systemet som brister.

I väntan på en sundare modell än dagens skolmarknad bör följande steg tas: inför extern rättning av de nationella proven och låt resultatet vara normerande för betygen på skolnivå. Ta krafttag mot fusket. Återinför det gamla betygssystemet 1-5. 

Låt stå!

 

Läs också: Skrota flumbetygen och återinför gamla 1-5-skalan