"Kommuner larmar om vuxna på boenden för barn", rapporterade Sveriges Radio på onsdagen. "Företagare säljer falska tillstånd till flyktingar", skrev Aftonbladet.
De båda granskningarna är gedigna. Men i grunden är problemen som belyses kända sedan länge.
Det är välkänt att en del ensamkommande flyktingar ljuger om sin ålder för att öka chansen till asyl. Forskare har också länge påtalat att arbetskraftsinvandring har blivit ett sätt att köpa sig en inträdesbiljett till Sverige.
Det tjänar ingenting till att moralisera över de desperata individer som på detta sätt försöker lura systemet för att få stanna i Sverige. Många av oss skulle ha gjort samma sak. Att reportagen återkommer beror i stället på att politikerna agerat ytterst saktfärdigt - om ens alls – för att åtgärda problemen.
Politiker och myndigheter tycks närmast vara oförmögna att tänka i termer av incitament. Om barn har större chanser att få stanna och får ett klart bättre mottagande måste det finnas kontrollfunktioner för att avgöra vilka asylsökande som verkligen är under 18 år. Och om arbetstillstånd är en väg in i det stängda Europa måste reglerna och kontrollmöjligheterna vara ytterst strama för att undvika skenanställningar.
Det är självklarheter. Men inte i Sverige.
När det gäller ensamkommande har Migrationsverket i de flesta fall bara accepterat den ålder som asylsökande har uppgivit. Först efter att Sverige i höstas tog emot tiotusentals ensamkommande började politiken ta i frågan om medicinska åldersbestämningar.
För arbetskraftsinvandringen har kontrollmöjligheterna skärpts i ett par omgångar. Men Migrationsverket menar att det med nuvarande lagar i praktiken är omöjligt att upptäcka fusk om arbetstagare och arbetsgivare håller tyst.
Den slapphänta hanteringen misstas ibland för godhet – men den har fått förödande effekter. Inte bara satsas väldiga belopp och knappa personalresurer på att ta hand om ensamkommande som egentligen är över 18 år. Riktiga barn tvingas också leva tillsammans med främmande vuxna. Fall med våldtäkter och sexuella övergrepp har rullats upp.
Och skrupelfria företagare kan inte bara sälja svarta arbetstillstånd för hundratusentals kronor styck. Med den makt lagen ger arbetsgivarna finns det också de som kräver sex för att lönen ska betalas ut.
Att reglerna gör det möjligt att köpa och ljuga till sig fördelar riskerar att undergräva förtroendet för hela flyktingpolitiken.
När missförhållanden rullas upp brukar politiker ropa på polis och myndigheter att skärpa kontrollen. Men då missar man poängen – och sitt eget ansvar. Redan på ritbordet måste lagarna utformas så att möjligheten till fusk minimeras.
Dessvärre verkar den insikten inte ha drabbat regering och opposition. Med de nya asylreglerna ska den med jobb få en genväg till permanent uppehållstillstånd. Därmed lär försäljningen av svarta arbetstillstånd blomstra.
Läs också:
I Sverige ska det löna sig att fuska
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.