Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Därför måste vi prata om vården av dementa

Sverige är inget föregångsland när det gäller demensvård. Drottning Silvia tillhör dem som är engagerad i frågan.
Drottning Silvia håller tal på ett forum om demens i Nacka. Foto: DAVID SICA / STELLA PICTURES
Foto: KACSO SANDOR / PANTHERMEDIA / KACSO SANDOR

Dementa personer blir ofta våldsamma. Det inskärper hur krävande demensvården är. Politiker får inte blunda för de växande kostnaderna. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Mer än var tredje person med demens blir fysiskt aggressiv, enligt en studie av läkarna Madeleine Liljegren och Maria Landqvist Waldö som refereras i Läkartidningen. Duon har studerat journaler tillhörande människor som vid obduktion visade sig ha demensrelaterade hjärnskador. 

Dementas våldsamhet drabbar främst vårdpersonal. Därefter kommer medpatienter, närstående och helt okända personer, enligt studien. 

Våldet kan vara mer omfattande än vad studien visar. Vårdpersonal rapporterar knappast vidare varje gång de får en näve i bröstet eller måste hoppa undan för en svingad käpp. Även våldet mot närstående kan vara underskattat: det kan ta emot att avslöja att man har fått en smäll av en älskad, demenssjuk anhörig.

Både fysiskt och psykiskt tungt 

Studien understryker hur vårdkrävande de demenssjuka är och hur viktigt det är att vårdkvaliteten är hög. På äldreboenden måste det finnas gott om personal och personalomsättningen måste hållas nere. Demenssjuka blir lugnare när de känner igen sig och personalen blir bättre på att ta patienter på rätt sätt när de känner dem väl.

Att sköta en demenssjuk i hemmiljö kan vara en oerhört tung uppgift, både fysiskt och psykiskt. Man måste ha ständig uppsikt, förklara och upprepa sig och ha oändligt tålamod med irrationella, kanske irriterande beteenden. Ofta vänder den sjuka på dygnet så det kan bli ont om nattsömn. Blir vårdaren dessutom slagen, kan hon nå bristningsgränsen. Vad händer då? Kanske slår hon till sin eviga skam tillbaka. 

Läkarduons studie är unik. Att så är fallet speglar att "vimsighet" bland äldre, och dess konsekvenser, inte har betraktats som särskilt intressant att fördjupa sig i. 

Men ju fler de dementa blir, desto viktigare är det att samhället skaffar sig kompetens på området och får rätt resurser på plats. Här är Sverige inget föregångsland. Danmark, Finland och Norge har redan skapat nationella demensstrategier. 

Brist på stöd till anhöriga

Först nu har arbetet med en strategi kommit i gång i Sverige. I juni överlämnade Socialstyrelsen underlaget till en strategi till regeringen, med förslag på hur vården och omsorgen kan förbättras.  

Bland det som brister i dag, enligt Socialstyrelsen, är stöd till anhörigvårdare. På många håll i landet slarvas det med sådant som informationsträffar, stödgrupper och avlösningstjänster. Det måste förbättras.

Varje kommun måste se till att det finns tillräckligt med speciella boenden - inklusive personal. Anhöriga kan inte bära hur tunga vårdbördor som helst. Många dementa är ensamstående och det är grymt att låta dem bo kvar hemma. Demensvård blir dessutom för krävande för den på många håll stressade hemtjänsten. Att låta oerfarna gå ensamma till demenssjuka är rent olämpligt. 

I dag finns det runt 160 000 demenssjuka svenskar. 2050 väntas siffran vara den dubbla. Vår beredskap är inte god. 

 

Läs också:

Ta våldet bland äldre på allvar