Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dags för LO att göra slut med Stefan Löfven

Foto: SVEN LINDWALL
Foto: STELLA PICTURES FÖRSTA MAJ DEMONSTRATION
Samverkan mellan S och LO är i otakt med tiden. Bra att Kommunal ställer in betalningarna.

Det är utmärkt att Kommunal stryper miljonrullningen till Socialdemokraterna. För både LO-medlemmarnas och väljarnas skull borde banden kapas.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Hur vet man att en relation är i kris? Ett tecken kan vara att grälen avlöser varandra med bittra anklagelser om svek. Andra relationer ebbar ut i tysthet; parterna glider bara omärkligt isär.

Frågan är om det inte är det senare som just nu äger rum mellan S och LO. Egentligen borde stickorna och flisorna ryka efter att Januariavtalet offentliggjordes. Uppgörelsen är närmast en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen med löften om stora förändringar av arbetsrätten, bland annat.

Är det tacken för 30 miljoner kronor i bidrag och en halv miljon telefonsamtal under valkampanjen?

Men det rasar inget Rosornas krig. Däremot har Jonas Sjöstedt (V) bjudits in till ett historiskt möte med LO:s styrelse. Och på måndagen drog Kommunal tillbaka sitt miljonstöd till Socialdemokraterna.

S klarar sig givetvis utan dessa tre miljoner, men symboliskt är beslutet desto mer kännbart. Kommunal är LO:s största förbund. Sedan tidigare avstår tre av fjorton LO-förbund från att ge egna bidrag till partiet. När Kommunals Tobias Baudin slår fast att det finns mer effektiva sätt att använda medlemmarnas pengar ger det eko.

Smärtgränsen är redan passerad med råge

Egentligen är det ett självklart beslut. I valet röstade bara 41 procent av LO:s medlemmar på Socialdemokraterna - en rekordlåg andel. En majoritet av Sveriges arbetare röstade med andra ord på andra partier. Länge hette det att åtminstone hälften av LO:s medlemmar måste rösta rött för att motivera det generösa partistödet. Ändå har miljonrullningen fortsatt, trots att smärtgränsen är passerad.

I dag tittar många tillbaka med förundran på tiden då det var obligatoriskt för LO:s medlemmar att vara med i partiet. Denna kollektivanslutning upphörde först år 1991. Gissningsvis kommer man att betrakta dagens mångmiljonstöd i samma ljus. 

Varför ska undersköterskor och städerskor vara med och finansiera Socialdemokraterna via sin fackföreningsavgift? Och varför betraktas det fortfarande närmast som en plikt att rösta på S? Kommunals ordförande lovade Stefan Löfven minst hälften av sina medlemmars röster i valet - 250 000 röster.

Det är en provocerande översittarattityd i förhållande till de egna medlemmarna. Tobias Baudin verkar glädjande nog ha tänkt om sedan dess. Låt oss hoppas att han får med sig resten av LO på denna nödvändiga modernisering.

Lojaliteten borde ligga hos väljarna och medlemmerna

Även väljarna förtjänar bättre. Det är problematiskt ur ett demokratiperspektiv att Sveriges största parti är bakbundet politiskt av krav från ett särintresse. LO förväntar sig nämligen utdelning i form av politiska reformer på det kampanjstöd som man pumpar in. 

Även om detta utbyte - pengar och röster mot politiska löften - sker inför öppen ridå är det i grunden osunt. Ett partis lojalitet ska alltid ligga hos väljarna precis som ett fackförbunds lojalitet ska ligga hos medlemmarna.

Det är hög tid att LO och S frigör sig från varandra.

 

Läs också: Bolund pinsamt svarslös om bostäder till unga