Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dags för Grekland att lämna euron

EU:s tålamod med Grekland börjar tryta. Foto: Dan Kitwood

Grekland är bankrutt. Landet måste likt en kreditkortsmissbrukare låna för att betala räkningarna på nästa lån. Nu återstår att se om den grekiska regeringen kan skaka fram 300 miljoner euro för en IMF-räkning.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Men fräckheten känner inga gränser, och det blir kanske så när desperationen tilltar. Den vänsterpopulistiska regeringen har deklarerat att de inte tänker betala IMF-räkningen om det inte "finns utsikter" för en uppgörelse mellan Grekland och trojkan - EU, ECB och IMF.

Det skulle kunna beskrivas som musen som röt. Grekland är förstås inte i någon som helst förhandlingsposition att kunna ägna sig åt ekonomisk utpressning. Samtidigt är alla räknekunniga ekonomer hos trojkan fullt medvetna om att Grekland aldrig någonsin kommer att kunna betala sina skulder. Landet måste få en skuldsanering.

Men det är inget som trojkan kan erbjuda i dag. Det vore som att lämna över nycklarna till Porschen till en körkortslös tonåring.

Vänsterpopulisterna Syriza vann valet i januari på total verklighetsförträngning. I regeringsställning har de varit tvungna att möta den tuffa verkligheten. Premiärminister Alexis Tsipras försökte först flirta med Moskva. Men Ryssland har också sina statsfinansiella utmaningar och för Putin var valet rimligen lätt mellan att ge lånelöften till kreditkortsmissbrukare eller att pumpa in rubel i Försvarsmakten.

Sedan har Grekland tappat det förhandlingsargument som tidigare varit avgörande för främst Tysklands vilja till lån: Att säkra lugnet i eurozonen och undvika smittoeffekter till andra krisländer. Den etablerade uppfattningen bland EU-ledare och på finansmarknaderna är numera att eurosamarbetet knappast skulle drabbas om Grekland lämnar euron, en så kallad grexit. Skyddsvallarna i eurozonen är, som Anders Borg skulle säga, på plats.

När Grekland inte längre har något förhandlingsvapen har finansminister Yannis Varoufakis uppträtt som en tjurig femåring i trotsåldern och drivit EU-ministrarna till vansinne. Den något lugnare premiärminister Alexis Tsipras har fått inta rollen som "good cop".

Men Tsipras har inte heller kunnat hålla sig. Han hade nyligen ett utbrott i Le Monde och anklagade trojkan för att komma med "absurda krav" och att kuva nationer som inte accepterar doktriner av "neoliberalism". Den anklagelsen kommer alltså från den nation som under decennier har praktiserat fullständig laissez faire i de offentliga finanserna.

De optimistiska oraklen i Delfi har sett ordkriget som att en förhandlingslösning snart finns på bordet. Men en mer realistisk bedömning är nog att tålamodet hos Angela Merkel definitivt har börjar tryta.

Det finns ingen mirakelkur för nationen, men det är dags att Grekland lämnar euron och superdevalverar. Sedan har grekerna haft många år på sig att konstruera ett fungerande skattesystem, men har likt sanna nyliberaler sett till att minimera skatteintäkterna. Där någonstans kan man börja sitt nästa maratonlopp.