Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Dags att prioritera återvändandet

Migrationsminister Morgan Johansson (S) behöver prioritera återvändandearbetet. Foto: NAINA HELéN JÅMA/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationsverket varnar för att förvaret är underfinansierade med flera hundra miljoner kronor. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Fler som har fått avslag måste förmås att lämna landet. Det krävs både tydligare signaler och fler förberedande insatser. Vad väntar regeringen på?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Terje Torvik är Migrationsverkets expert på återvändande. Fram till förra sommaren var han verkets sambandsman i Afghanistans huvudstad Kabul. Det som slog honom på plats var att många som kom tillbaka från Sverige var helt oförberedda. 

”Det är inte lätt att återvända. Men de flesta kan etablera sig som entreprenörer. Det råder brist på exempelvis elektriker, plåtslagare, snickare, bilmekaniker, kockar, personer som talar engelska och IT-tekniker.” 

Torvik efterlyser därför fler insatser från kommuner och organisationer i Sverige för att stötta dem som har fått avslag. Han noterar att det finns hundratals integrationsprojekt som riktar sig till dem som har fått ja på sin asylansökan, men bara en handfull för dem som har fått nej.

Ett skäl kan vara att man vill hushålla med resurserna och satsa på dem som har en framtid i landet. Ett annat att de organisationer som engagerar sig för migranter inte vill befatta sig med frågan om återvändande. 

Efter gymnasielagen kommer nu krav på amnesti

Det är i så fall en björntjänst. I Strömsund har kommunen märkt att det tvärtom skapar ett lugn bland de berörda ungdomarna att i tid skaffa sig en plan B. Goda förberedelser kan dessutom ha avgörande betydelse för möjligheterna att lyckas med återetableringen i hemlandet. 

Så länge Sverige har en reglerad invandring betyder det att den som saknar skyddsskäl eller annan grund för att få stanna måste lämna landet. I ord ställer sig regeringen bakom den linjen, men i handling ser det ofta annorlunda ut. Gymnasielagen är ett tydligt exempel, och efter den oreda som den har gett upphov reses nu krav på en fullkomlig amnesti.

Det är det sista som det haltande återvändandearbetet behöver. Tvärtom krävs tydliga besked om att det är migrationsdomstolarnas beslut som gäller; att återvända är inte fritt valt arbete. Här är en lista med åtgärder som regeringen borde ta tag i:

• Förläng tiden för utvisningsbeslut. Det ska inte gå att hålla sig undan och sedan få lämna in en ny asylansökan efter bara fyra år.

Försvåra spårbyten. I dag kan den som har fått avslag få stanna ändå om personen hittar ett arbete. 

• Begränsa rätten till välfärdsförmåner. Sedan 2013 har personer som vistas illegalt i Sverige fått utvidgade rättigheter till vård, tandvård och skola. Några kommuner betalar dessutom ut ekonomiskt bistånd till papperslösa migranter.

• Bygg ut Migrationsverkets förvar och öka antalet inre utlänningskontroller. Trots att förvaren är överfulla fattas flera hundra miljoner kronor i finansiering, skriver verket i sin senaste prognos. Det är en oförsvarlig försummelse av regeringen. Gränspolisen mäktar inte heller med sin uppgift. Under det första halvåret i år genomfördes bara 7 694 inre utlänningskontroller. Det kan jämföras med 33 630 för helåret 2010. 

• Lyssna på Terje Torviks idéer om hur Sverige kan bli bättre på att förbereda och rusta dem som har fått utvisningsbeslut inför hemkomsten. 

I längden tjänar ingen på en situation där ett nej i en svensk domstol i praktiken betyder ett nja.