Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dags att göra läxan
 – om skolans läxor

en tanke med läxan. Det måste finnas en pedagogiskt tanke med läxuppgiften. Foto: COLOURBOXFoto: Photographer:Sergey A.Khakimull

131011 "Ger svenska lärare bra läxor? Det kan man sannerligen fråga sig.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I början av 1900-talet sågs läxor som ett sätt att lära barnen disciplin. Framåt mitten av seklet började de ifrågasättas. Men när Sovjet 1957 sköt upp satelliten Sputnik utbröt den stora skräcken för att väst skulle bli omsprunget av kommunisterna. Läxor blev åter högsta mode. På 80-talet vände vindarna igen; en del pedagoger hävdade att läxor faktiskt kunde vara skadliga. Sedan dess har det argumenterats ivrigt från båda håll.

Det har forskats mycket, men detta är snårig materia med många faktorer. Enligt två stora metaanalyser av forskningsläget finns det ett samband mellan läxläsning och skolresultat, framför allt för äldre elever, skriver pedagogikforskarna Robert J Marzano och Debra J Pickering ("The case for and against homework"). Men den forskningen har kritiserats av andra.

En sak tycks det dock råda betydande enighet om: det finns bra läxor och dåliga. Och dåliga läxor kan göra mer skada än nytta. Det är alltså viktigt att lärare inte ger läxor av slentrian, för att de själva är okunniga i ämnet eller inte har hunnit med alla moment på lektionen. Det måste finnas en pedagogisk tanke med läxuppgiften.

Ger svenska lärare bra läxor? Det kan man sannerligen fråga sig. På bloggen Ekonomistas.se redovisades nyligen förfärande forskning. Utifrån internationella TIMSS-data kunde Torberg Falch visa på ett litet positivt samband mellan läxor och studieresultat för tredje- och fjärdeklassare i matematik och NO. Dock inte för Sverige. Här fann han det tydliga sambandet: ju mer läxor desto sämre studieresultat!

Optimisterna hoppas på räknefel. Realisterna tänker på vittnesmålen från lärare om att de aldrig undervisades om läxor på lärarutbildningen. Den enda lärdom de fick kom från hand-ledarna ute på fältet. Vad ger det för signaler om läxan som pedagogiskt redskap? Antingen att den är oviktig eller att det är lika enkelt att ge en läxa som att ge en ny penna.

En hel del tyder alltså på att många lärare har en hel del läxor att göra själva, om läxor.

Många föräldrar stressas av läxorna, och enligt forskning gör deras inblandning ingen vidare nytta. Tvärtom, i värsta fall. De ska inte användas som extralärare. Många klarar inte av det och konflikter gör ritualen till ett trauma för barnen. Bättre, då, att mamma och pappa får vara intervjuobjekt - "Var var du när World Trade Center...?" - eller agerar intresserad publik när barnen sammanfattar, och på så vis repeterar, vad de lärt sig.

I Sverige kritiseras läxorna också ur ett jämlikhetsperspektiv. Det är högst relevant, inte minst med tanke på den ökande skolsegregationen och regeringens införande av den orättvisa rut-läxhjälpen. Utökad skoltid/obligatorisk läxläsning är därför förslag som bör diskuteras på allvar.

Nu ges det hemläxor. Då gäller det att det finns en tanke bakom varje läxa, en tanke som lärare, elever och föräldrar förstår meningen med.