Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Coviddöden visar att fetma är livsfarligt

2,2 av 2,5 miljoner dödsfall i covid har ägt rum i länder där majoriteten är överviktig.
Foto: HENRIK HOLMBERG/TT / FOTOGRAFERNA HOLMBERG TT NYHETSBYRÅN
Efter hög ålder är övervikt den största riskfaktorn för att bli svårt sjuk och avlida i covid, enligt en brittisk rapport.
Foto: IPA/ABACA / STELLA PICTURES/IPA/ABACA

Fetma är den största riskfaktorn för att dö av covid, efter hög ålder. Och när corona har vaccinerats bort kommer fetmapandemin fortsätta att skörda miljontals liv.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Drygt 2,5 miljoner människor hade avlidit i covid-19 i slutet av februari. Runt 2,2 miljoner av dödsfallen har skett i länder där mer än hälften av invånarna är överviktiga, skriver World Obesity Federation i en ny rapport. 

De flesta länder som ligger i topp i den tragiska dödsfallsligan är förvisso västländer. Där finns många äldre, så det förklarar en del. 

Men det finns också ett betydande samband mellan vikt och risk för att bli svårt sjuk eller att avlida i covid-19. Enligt rapportförfattaren är fetma den största riskfaktorn för coviddöd efter hög ålder.

Det torde vara en av förklaringarna till varför extremt trinda länder som USA och Storbritannien har begravt så hemskt många medborgare jämfört med Japan, som också är ett rikt och åldrande land – men där fetma knappt existerar.

Att det nu finns vaccin mot covid-19 är förstås inget skäl att pusta ut och ta en semla till. Covid är inte unikt. Andra luftvägsinfektioner, som Mers, fågelinfluensa och namnlösa säsongsinfluensor, är också farligare för överviktiga. Och fler pandemier ligger i korten.

Dessutom har övervikt sina egna kroniska följdsjukdomar, som hjärt-kärlproblem, högt blodtryck, diabetes och cancer. 

Coronapandemin bör betraktas som en väckarklocka. Fetma är en central folkhälsofråga som inte kan ignoreras. 

Ökande fetma vidgar också hälsoklyftorna, då övervikten är större bland lågutbildade och i utsatta områden.

Sverige är ett ganska normaltjockt land med europeiska mått mätt. Vi ligger lite under medel, i nivå med övriga Norden och länder som Österrike och Tyskland. Men vi blir raskt rundare. Svenskarnas övervikt – definierad som ett BMI över 25 – har ökat med 86 procent sedan 1995. Nästa viktklass, fetma (BMI över 30), har ökat med 158 procent. 

Dessutom lider 4,2 procent av svenskarna av kraftig fetma (BMI över 35). En liten grupp, men den växer snabbare än alla andra viktkategorier, enligt en studie i Scandinavian Journal of Public Health.

Fetma kostar samhället i form av sjukvård, sjukfrånvaro och sänkt produktivitet, notan är 70 miljarder kronor per år enligt Folkhälsomyndigheten. Ökande fetma vidgar också hälsoklyftorna, då övervikten är större bland lågutbildade och i utsatta områden. 

Det är inte lätt att sy ihop träffsäkra politiska åtgärder mot vikthaveriet. I USA anses exempelvis närheten till snabbmatshak och brist på motionsmöjligheter i fattiga områden leda till övervikt. Men en svensk studie av utsatta områden i Sverige såg inget samband mellan dessa faktorer. Överviktsepidemin må vara gränsöverskridande – och snart är den global – men lösningarna behöver vara nationella. 

Många är kritiska till politiska åtgärder. En av dem var Boris Johnson, som under tiden som kolumnist kallade sådant för ”do-goodery”. Sedan fick han covid-19 och Storbritannien drabbades av ett av världens högsta dödstal. Premiärministern började banta och hans regering planera för förbud för sötsaksreklam och lag på kaloriredovisning på restaurangmenyer. 

Om det ger någon effekt återstår att se. Men en sak är säker, att blunda för folkfetman är både livsfarligt och kostsamt.