Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Coronakrisen ökar våldet – polisen måste tänka nytt

Misshandel i hemmet ökar när coronaepidemin tvingar människor att isolera sig. Bilden är en genrebild.Foto: lev dolgachov / Colourbox

Hemmet är den farligaste platsen för dem som lever i en våldsam relation. Coronakrisens sociala isolering riskerar att bli dödlig för utsatta kvinnor. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Runt om i världen upprepas samma mönster: Misshandel i hemmet ökar när coronaepidemin tvingar människor att isolera sig. I Kina tredubblades antalet anmälningar om våld i nära relation när flera städer sattes i karantän. I Paris har polisens ingripanden på grund av våld i hemmet ökat med 36 procent sedan myndigheterna beordrade befolkningen att hålla sig hemma. Och i Australien har antalet google-sökningar efter kvinnojourer dit våldsutsatta kan vända sig ökat med 75 procent. 

Att våldet blir vanligare och grövre under kriser har man kunnat se förut, både under naturkatastrofer och ekonomiska kriser. Oro över ekonomin kan starta gräl som urartar. Men det kan också handla om att förövaren får större möjlighet att kontrollera sitt offer när hon inte kan träffa vänner och kolleger.

Svårare att nå utsatta kvinnor och barn

Izabelle Åman har i Expressens och Veckorevyns gemensamma granskning vittnat om hur hon under en period blev isolerad av sin före detta pojkvän. Han tvingade henne att alltid slå på högtalartelefon så att han kunde övervaka hennes telefonsamtal. Våldet blev allt grövre eftersom det inte fanns någon som kunde se skadorna: ”Att inte ha en arbetsplats att gå till kan vara skillnaden mellan liv och död”, säger hon.

När förövaren är hemma hela dagarna blir det svårare för offret att slå larm. I både Frankrike och Italien har hjälplinjer för våldsutsatta rapporterat att de får in betydligt färre samtal än i vanliga fall. Kvinnorna som ringer in viskar, för att den de är rädda för befinner sig i rummet bredvid. 

Sverige har en fördel i att landet inte helt är satt i karantän. Men den svenska polisen har redan märkt att det är svårare att nå utsatta kvinnor och barn:

”Vi kan redan nu se att det är svårare för oss att kontakta utsatta i och med att förövaren befinner sig i hemmet en större del av dagen”, säger Linda Törngren, gruppchef för utredningsgruppen för våld i nära relationer i Stockholm syd, till Expressen/Veckorevyn.

100 miljoner räcker inte

”Vi brukar träffa barnen och hålla förhör när de är i skolan, utan föräldrars vetskap. Om barn hålls hemma eller skolor stängs uppstår stora problem för oss att kommunicera med dem”, fortsätter Linda Törngren. 

Därför är det tveksamt om regeringens 100 extra miljoner till organisationer som arbetar mot våld i nära relationer räcker för att hjälpa de våldsutsatta. 

Frankrike har infört ett kodord – ”mask 19” – som den som vill ha hjälp att undkomma en våldsam partner kan säga till personalen på apoteken – eftersom det är en av få platser som man får besöka under karantänen. Samtidigt har man skapat kontaktcenter i matbutiker, där våldsutsatta också kan söka skydd. Franska staten har även hyrt tomma hotellrum, för att kunna erbjuda fler boendeplatser under krisen. 

Svenska myndigheter borde inspireras av fransmännen. För att skydda brottsoffer i krisen måste vi tänka nytt.