Marcus Glad i Vikarbyn i Dalarna är inte munter. För ett och ett halvt år sedan köpte han 2 000 kvadratmeter tomt av grannen för att barnen skulle få en rejäl lekyta.
Grannen upplyste om att Lantmäteriet tar rätt mycket betalt.
”Jo, det är jag medveten om sa jag till honom”, berättar Marcus Glad i dt.se.
Han kunde ändå inte föreställa sig slutfakturan, som kom först ett och ett halvt år senare - 67 000 kronor. Det var priset för 39 arbetstimmar, varav 3,5 på plats.
Marcus Glad är inte ensam om att vara förbannad på Lantmäteriet. Många är arga på oskäliga kostnader. Och ännu fler - inte minst kommunpolitiker - på att det är jätteköer för att alls få de dyra fastighetsregleringarna gjorda.
De senaste åren har Lantmäteriet i snitt tagit över 60 veckor på sig för att hantera ett ärende.
Riksrevisionen har granskat Lantmäteriet. Rapporten, som kom förra veckan, är en brutal sågning.
En monopolmyndighet som själv sätter sina taxor och behåller intäkterna - det är potent gödsel för latmaskeri
Avgifterna skenar, och de är helt oförutsägbara för kunderna som ofta är privatpersoner.
Ärendehanteringen är mycket långsam, vilket är en av alla faktorer som bidrar till bostadsbristen.
39 kommuner gör lantmätningen själva, och sköter jobbet betydligt snabbare. Dessutom blir bara hälften så många beslut överklagade.
Fler kommuner vill ta över lantmätningen, men får oftast nej av regeringen. Höganäs har fått nobben tre gånger, senast i fjol. Men Eskilstuna fick faktiskt lov.
Givetvis ska det finnas ett statligt fastighetsregister. Men själva mätverksamheten kan göras i privat regi. Så funkar det i övriga i Europa. Det är bara Finland och Sverige som i huvudsak gör det statligt, i Norge ligger uppgiften på kommunerna.
En monopolmyndighet som själv sätter sina taxor och får behålla intäkterna - det är potent gödsel för latmaskeri. Det saknas varje form av incitament att effektivisera och modernisera.
Riksrevisionen föreslår att regeringen ändrar lagen så att fastighetsbildningarna sker efter geografiska koordinater i stället för att det ska bankas ner rör (som dessutom flyttas av fuskare eller bara vittrar).
Man vill ta bort kravet på att Lantmäteriet ska bedöma ändamålsenligheten för omregleringar av jordbruks- och skogsmark.
Riksrevisionen förespråkar också fler fasta taxor, utan det ”osäkerhetstillägg” finns i dag. Och att fler kommuner få ta över, de har därtill i snitt lägre avgifter.
Dessutom söker sig statens lantmätare till de kommunala jobben - de är mer varierade och roligare.
Och så måste förstås handläggningen digitaliseras.
Regeringen bör snabbt ta itu med dessa förändringar, problemen har varit kända länge.
Och alla partier kan fundera på om lantmätarutbildningarna skulle bli mer attraktiva om det fanns goda möjligheter att starta eget i branschen. För bristen på lantmätare bidrar till de långa liggtiderna.