Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Centerpartiets chockterapi

PROGRAMPROBLEM. Centerledaren Annie Lööf och arbetsgrupper inom partiet sliter med förslaget till nytt partiprogram som ska antas vid en extrastämma i februari.
Foto: Cornelia Nordström

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Vem bryr sig egentligen om ett partiprogram?

Möjligen en och annan nitisk väljare inför ett val, men annars är det mest ett dokument som tar lång tid att utforma, men snabbt att glömma. Trots att varje ändring av ett litet komma brukar betraktas som en stor seger på varje partikongress.

Nu har det ovanliga hänt att ett politiskt idéprogram faktiskt debatteras utanför de inre particirklarna. Centerns förslag till nytt idéprogram har främst uppmärksammats för visionen om fri invandring. Det är en sympatisk nyliberal hållning, men inom överskådlig tid förstås helt ogenomförbar. Samtidigt: Hur många européer trodde under kalla krigets kritiska punkt - Kubakrisen 1962 - att de fyra decennier senare skulle få uppleva ett EU med fri invandring från alla numera före detta kommuniststater?

När Sveriges två största partier smälter ihop i den politiska mittengeggan, när de med fokusgrupper och egna opinionsmätningar försöker stämma av politiken i ständig jakt på nya marginalväljare känns Centerns ansats befriande.


Det är väldigt enkelt att såga partiets idéprogramsgrupp som turister i tillvaron. Ta bara förslaget om att skattebaser och lagstiftning ska kunna decentraliseras; det vill säga om en kommun har en gruvfyndighet ska den också kunna beskattas lokalt.

I analogi med detta borde också vinsterna från viktig tjänsteproduktion beskattas lokalt, och då de flesta svenska börsföretag har sitt säte i Stockholm skulle miljarderna plötsligt regna över huvudstaden.

Just detta förslag är förstås en eftergift från den storstadsliberala delen av Centern till den traditionella glesbygdsgrenen.

Idéprogrammet utmanar också den ängsliga mittendominansen med att föreslå plattare inkomstskatter, att skolplikten ska ersättas med en "läroplikt" och man öppnar till och med för månggifte! Det är lätt att föreställa sig hur centerpartister, efter att ha mjölkat korna och med tidningen Land på vaxduken i köket, sätter kaffet i strupen.


Aftonbladet "avslöjar" också att en "intern revolt skakar Annie Lööf". Det återstår att se. Enligt Centern har över 10 000 personer varit involverade i programarbetet, vilket möjligen förvånar någon: Hallå! Finns det verkligen så många centerpartister?

Nu ska distriktsstyrelserna slipa på sina synpunkter. Sedan går den interndemokratiska processen vidare med partistyrelseförslag i slutet av februari och extrastämma 22-24 mars. Mycket kommer garanterat att ändras under resans gång.

Det är lätt att göra sig lustig över många av förslagen, såsom som den tokiga idén med slopad skolplikt. Men samtidigt bör man välkomna att det finns partier som stimulerar den svenska idédebatten och som vågar ta ut svängarna i mellanmjölkens land.

Socialdemokraternas och Moderaternas idéutveckling är för närvarande lika spännande som en lördagskväll i något gammalt döende centerfäste i Norrlands inland. Däri ligger också Centerns utmaning: att förnya eller försvinna.