Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Cancerköerna är en skam för Sverige

NÄL-sjukhuset gjorde själva en Lex Maria-anmälan om den försenade undersökningen. Foto: Lennart Rehnman

En patient i Trollhättan fick vänta i sju månader på sin cancerdiagnos, berättade Expressen/GT på tisdagen. Det visade sig att patienten led av tjocktarmscancer, som har en dödlighet på runt 50 procent. Det ansvariga sjukhuset skyller på läkarbrist, men har gjort en lex Maria-anmälan.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det går knappt att föreställa sig den oro som den drabbade måste ha burit på under denna långa väntan. Är det cancer? Kommer jag att dö? Och vad tänker man som patient när man sedan får veta att de värsta farhågorna är besannade? Vetskapen om att man har burit på en obehandlad form av svår cancer i över ett halvår måste skapa en oerhörd ångest.

 

De långa väntetiderna inom cancervården är en skam för en välfärdsstat som Sverige. I snitt tvingas den som insjuknar vänta över en månad från remiss till att hen får träffa en specialist, och för vissa cancerformer är väntan ännu mycket längre. Den som drabbas av prostatacancer i exempelvis Dalarna, får vänta i snitt 271 dagar på att bli behandlad.

 

Samtidigt larmar cancerläkare i Stockholm om att nedskärningarna gör att de inte längre kommer att kunna erbjuda cancervård i världsklass. Patientsäkerheten är hotad.

 

Det finns ingen enkel förklaring till hur vi har hamnat i denna situation. Problemen ser olika ut i olika landsting och för olika cancerformer. På vissa håll är det brist på personal och kompetens som skapar flaskhalsar. Exempelvis finns det ett underskott av specialister inom patologi, det vill säga läkare som analyserar cancerprover.

 

På andra håll saknas det rutiner för cancerbehandlingar. Därför är regeringens nya initiativ att kopiera den danska modellen med standardiserade vårdförlopp välkommet. Det innebär att en viss cancerdiagnos per automatik ska resultera i vissa undersökningar som kan bokas i klump i stället för efter varandra med nya remisser och ny väntan emellan.

 

Tillsammans med en halv miljard i stimulanspengar kommer det sannolikt att förbättra läget. Men det är för tidigt att andas ut. Det finns exempelvis en risk att cancerdiagnoser som inte finns med på den nya listan kommer att nedprioriteras.

Det är dags att inse att cancervården måste få kosta. I takt med att befolkningen blir äldre insjuknar allt fler i cancer. Allt fler överlever också sin cancer, glädjande nog. Men det innebär samtidigt att fler personer behöver eftervård.

 

Vi behöver därför politiker som är beredda att prioritera sjukvården, men också att prioritera inom sjukvården. Förkylningar och andra lättare besvär måste stå tillbaka för vården av de svårt sjuka. Och vi behöver politiker som förmår styra upp vården bättre generellt. Här finns oändligt mycket att ta tag i - från bristfälliga IT-system och överflödig administration, till omhändertagandet av multisjuka äldre.

 

Det är inte värdigt Sverige att cancerpatienter får vänta i månader med sin dödsångest på en hjälpande hand från sjukvården.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!