Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

C och KD har rätt om organdonationer

Donationskort kan man fortfarande ha i plånboken. Eller anmäla sig till donationsregistret.se.Foto: Socialstyrelsen

Ett nix-register för dem som inte vill donera sina organ och vävnader efter döden är rimligare än dagens ordning. Det kan rädda hundratals liv.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Bortåt 800 människor stod i transplantationskö i januari i år. De väntade på att få ett bättre eller längre liv med nya njurar, levrar, hjärtan, hornhinnor, hud och hjärtklaffar. I fjol dog 30 av dem som köade. 

182 avlidna bidrog ändå till drygt 300 personer fick en ny njure, 162 fick en fungerande lever, 66 ett bultande hjärta och 74 friska lungor. 

Svenskar mest positiva i EU till organdonation

Om fler av oss hade gjort vår inställning till organ- och vävnadsdonationer klar för omgivningen hade fler medmänniskor kunnat få hjälp. Visserligen ska opinionsundersökningar alltid tas med en nypa salt. Men när de görs är svenskarna mest positiva i Europa till att donera efter döden - senaste noteringen är runt 85 procent.

Det är dock bara 1,7 miljoner invånare som anmält sig, eller sina barn under 15 år, till Socialstyrelsens donationsregister för att berätta om sin syn på vad som ska hända med kroppen efter döden. 30 procent av dem som sagt sitt har sagt nej, men den stora majoriteten är positiv till någon eller alla former av donation.

Trots flera kampanjer går det trögt att få människor att göra sin mening känd för vården, och de närmast anhöriga har ofta inte heller något begrepp om vad den döde önskat. 

C har valt opt-out, KD och L på väg

Det har fått några borgerliga partier att börja tänka om. Kristdemokraternas partiledning föreslår inför rikstinget i Umeå i mitten av november att man byter linje i registerfrågan - att alla över 18 år betraktas som villiga donatorer i fall de inte anmäler ett nej.

Liberalernas ledning pläderar en för liknande omsvängning i vid sitt landsmöte i Västerås några dagar senare. Centern har redan gjort den. 

Det är utmärkt. Var gång ett slocknade liv kan ge nytt liv åt en annan människa är det en vinst: för den som får leva vidare och dennes släkt och vänner. Men också för den som förlorat ett barn, en partner, en förälder kan det vara en tröst att veta att en del av dennes kropp lever vidare till stor glädje för andra och hela samhället.

Kroppen blir inte statens, utan samhällets

Invändningen mot att bara inrätta ett nej-register är given. Stopp, min kropp är inte statens egendom. Dessutom ger grundlagen skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp.

Men skyddet gäller den levande; obduktioner genomförs emellanåt utan att läkarna frågat om saken. Och det är inte staten som drar nytta av organdonationer. Rått räknat skulle det i många fall bli billigare för skattebetalarna om den sjuke i transplantationskön dog. Det är samhället, alla vi tillsammans, som tjänar på en levande solidaritet ända in i döden.

Olika regeringskonstellationer har skjutit beslut om smartare och mänskligare donations- och transplantationslagstiftning framför sig alldeles för länge. Nu är det dags att säga ja till livet.