Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Brottsligt att Sverige saknar poliser

Polisen rycker ut. Skottlossning i Göteborg i december 2015. Foto: Henrik Jansson

Rikspolischefen Dan Eliasson kräver nya miljarder och fler poliser. Det är logiskt. Men varför har han dröjt så länge?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Fram till 2020 behöver polismyndigheten 2 500 fler poliser och 1 600 civilanställda, påpekar Eliasson i en önskelista till regeringen. Och anslaget till myndigheten skulle behöva öka i storleksordningen 1,8 till 2,8 miljarder. Men räcker verkligen den summan?

Till saken hör att svenska poliser är väldigt missnöjda med löner och arbetsvillkor. Polisfacket rustar för konflikt. Dessutom har den nya - men nödvändiga - omorganisationen till en enda myndighet spätt på missnöjet i kåren. Vittnesmålen från poliser om gigantiska övertidsberg och att de "går på knäna" är många

Rikspolischefen hänvisar till att polisen fått mer att göra i och med gränskontrollerna, det förhöjda terrorhotet och alla de bråk som uppstår på asylboenden i landet.

 

I det exceptionella läge Sverige befunnit sig i under de senaste månader har givetvis mycket annat polisarbete blivit lidande. Men fungerade verkligen svensk polis tillfredsställande tidigare, säg för ett år sedan?

 

Knappast. Dödsskjutningarna i storstädernas förorter är inget nytt fenomen. Gängkriminaliteten frodas och har kopplat ett nackgrepp på utsatta bostadsområden över hela Sverige.

Det som ska vara statens hårda kärna - försvaret och polisen - brottas med likartade problem. Deras organisationsreformer är underfinansierade, och såväl Försvarsmakten som Polismyndigheten brottas med allvarliga rekryteringsproblem.

Polisfacket nättidning Blåljus.nu varnade i november för att det är alldeles för få sökande till polishögskolan som klarar antagningsproven. För att kunna fylla de 300 utbildningsplatserna har högskolan sänkt antagningskraven.

Det har också funnits en spärregel: Den som har underkänts på de fysiska och medicinska testerna måste vänta två år med att ansöka på nytt. Den spärren är nu borta.

Sedan 2012 har det också blivit ännu enklare att antas. Då slopades språktesterna och männens löptester blev likadana som kvinnornas. Den som har läst ett par år på juristlinjen har inget att tjäna på detta: Inga plus för akademiska betyg vid antagningen.

Detta kunskapsförakt borde få inrikesminister Anders Ygeman att reagera. Men Ygeman kan inte ens ge ett tydligt - och självklart - besked om att beredskapspolisen nu måste återinföras.

 

Det kommer att ta sin tid innan rikspolischefens krav på 2 500 fler poliser blir verklighet. Frågan är hur mycket antagningskraven behöver devalveras ytterligare.

Antalet utbildade och godkända polisaspiranter år 2020 säger dessutom ingenting om eventuellt nettotillskott i poliskåren, eftersom poliser precis som andra yrkesgrupper går i pension eller byter karriär. När missnöjet nu är så utbrett måste rikspolischefen även se till att bromsa avhoppen.

Hur många PR-konsulter Dan Eliasson än hyr in från Prime kvarstår faktum: Alla dessa protesterande poliser är en usel reklampelare för yrket.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!