Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Brister i kemin mellan studenter och ämnet

Sällsynta. De framtida kemikunskaperna är i fara när få vill bli kemilärare. Inte många lär känna till grundämnet brom (Br) och dess tillämpning som flamskyddsmedel om inte utbildningsminister Jan Björklund gör något för att vända trenden och höjer läraryrkets status. Foto: Shutterstock

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Snart upprop vid landets lärarutbildningar. Dessvärre kommer många platser att stå tomma. Universitets- och högskolerådet, UHR, meddelar att endast åtta (8) studenter har antagits till höstens ämneslärarutbildning i kemi.

Det är alltså något fel på kemin mellan dagens studenter och ämnet som sådant. Antalet antagna säger dessutom inte något om hur många som sedan verkligen tar examen. De få kan bli ännu färre.

Självklart spelar den förväntade lönen en viss roll för studievalet. Men det vore alldeles för enkelt att reducera problemet till en fråga om utbud och efterfrågan: om bara lönerna marknadsanpassades så skulle horder av ambitiösa studenter söka sig till lärarutbildningarna.

 

I Finland - ständigt denna referens - är lärarlönerna inte speciellt mycket högre, men där är lärare fortfarande ett högstatusyrke. Där är söktrycket starkt från gymnasister med höga betyg, medan den svenska lärarutbildningen har blivit ett slags uppsamlingsheat för medelmåttor som kan läsa heltid och jobba halvtid samtidigt. Kravlösheten på utbildningarna har sänkt deras status, och inte har det blivit bättre av att apan Ola skulle kunna ha blivit antagen med 0,1 på högskoleprovet på vissa linjer.

Vad göra? Självklart kan en person med högst medelmåttiga gymnasiebetyg bli en fantastisk lärare. Men för att höja kvaliteten på rekryteringsunderlaget bör det också finnas antagningsprov. Med dagens betygsinflation har betygen som kunskapsmätare tappat i värde. Dessutom kan man vid antagningen också bedöma studenternas lämplighet för ett av Sveriges viktigaste yrken.

Antagningstesten innebär på kort sikt att det måste bli värre innan det blir bättre. Det vill säga att färre - men mer kvalificerade - studenter kommer att antas.

 

Lärarfacken tillhör dem som brukar larma om lärarbristen. Problemet är att de är i högsta grad medskyldiga. Rekryteringsunderlaget har blivit ännu mindre på grund av att facken lyckats driva igenom sitt krav på lärarlegitimation. Disputerat i kemi i Tyskland? Undervisat på universitet, kan recitera Goethe, men inte gått någon lärarutbildning? Entschuldigung, men du är obehörig och kan glömma din fasta anställning på gymnasiet.

Ointresset för att läsa och undervisa i tyska är också ett allvarligt problem. Tyskland är Sveriges viktigaste exportmarknad, och att behärska ett språk är så mycket mer än ett korrekt uttal. Exportmöjligheterna ökar om man också har den kulturella kompetensen och kan följa samhällsutvecklingen.

Tyska språkets ställning i Sverige är definitivt i kris. Utbildningsminister Jan Björklund har ett ansvar: satsa på statliga stipendier, bitte. Je früher, desto besser.