Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Brist på socionomer kan ge nytt Yara-fall

Foto: Hampus Hagstedt
<p>Yara Alnajjar.</p>
Foto: Polisen

Socionomer som byter jobb kan få upp lönen rejält. Medan de socialsekreterare som stannar kvar hos kommunen kvävs under utredningshögarna. Politiskt ledarskap måste till för att undvika ett nytt Yara-fall.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

I flera år har socialsekreterare i små som stora kommuner klagat över orimliga arbetsbördor. Över att de inte hinner med att besöka barn som placerats i fosterfamilj eller ungdomshem ofta nog, eller överhuvudtaget. Över att de inte får tillräcklig med tid för att arbeta med klienter med psykiska problem eller missbruk.

Lika länge har studenterna vid socionomutbildningarna klagat över att kravnivån är för låg. Inte så konstigt eftersom platserna är eftersökta och de intagna har hyggliga betyg.

Möjligen har den tre och ett halvtåriga socionomutbildningen blivit lite bättre på senare år. När Högskoleverket bedömde kvaliteten 2009 fick sju av 16 lärosäten underkänt. Nu är det Universitetskanslerämbetet som utvärderar. I fjol fick två – Karlstad och Uppsala – veta att de inte uppfyller kraven. De ska ha åtgärdat bristerna till i dagarna, annars ryker examensrätten.

Det sorgliga är att ingen av de övriga tolv utbildningarna uppfyller kriterierna för omdömet "mycket hög kvalitet". Och vad det gäller utbildningarna i det som kallas "socialt arbete" är det gott om underkännande på såväl kandidat som magisternivå. Skärpning anbefalles.

Med en halvtaskig utbildning i ryggen är det inte underligt att de nyexade socionomerna kroknar på socialkontoren. Allra helst som de ofta hamnar med de absolut besvärligaste ärendena, de såväl sakligt som känslomässigt tyngsta - de som rör barn som far illa. Inte underligt om de söker sig bort. Till Arbetsförmedlingen, till Migrationsverket, till något av alla de hem som tar hand om ensamkommande unga flyktingar.

Alla söker socionomer nu. Det är förstås utmärkt för yrkeskåren som kan få upp lönerna, i dag ligger medianen runt 30 000 kronor i månaden.

Men att allt fler stolar står tomma socialkontoren är illa för alla. Och det sker samtidigt som människor är mer uppmärksamma på tecken om vanvård efter tragedin i Karlskrona, där åttaåriga Yara misshandlades och mördades. Orosanmälningarna till socialen har ökat kraftigt runtom i landet. Vilket ytterligare ökar arbetsbördan.

Yara Alnajjar.

Nu måste politikerna gripa in. Läget är akut. Staten bör be Arbetsförmedlingen och försäkringskassan att inte anställa socionomer på utredningstjänster eller som peppersonal, coacher i olika former. Det finns andra akademiker som kan klara de jobben, men som inte har kompetensen som krävs på socialkontoren. Staten ska inte lägga fälleben för kommunerna.

Kommunpolitikerna bör sluta lägga på socionomerna nya arbetsuppgifter, som att ta hand om EU-migranter. Och framför allt bör man lyssna på personalen, på avhoppare och kvarsittare. Kan till exempel andra yrkesgrupper ta över några av arbetsuppgifterna?

Alla far i längden illa när socialtjänsten inte har kraft att ge de svagaste tillräckligt stöd, den omsorg som är kärnan i välfärdssamhället. Och den kärnan naggas i kanten nu.