Byggnad i Arlöv som dagen efter skulle ha tagits i bruk för ensamkommande. En av 78 bränder under 2015. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN I LJUNGBY / RÄDDNINGSTJÄNSTEN I LJUNGBYByggnad i Arlöv som dagen efter skulle ha tagits i bruk för ensamkommande. En av 78 bränder under 2015. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN I LJUNGBY / RÄDDNINGSTJÄNSTEN I LJUNGBY
Byggnad i Arlöv som dagen efter skulle ha tagits i bruk för ensamkommande. En av 78 bränder under 2015. Foto: RÄDDNINGSTJÄNSTEN I LJUNGBY / RÄDDNINGSTJÄNSTEN I LJUNGBY
Foto: / TT NYHETSBYRÅNFoto: / TT NYHETSBYRÅN
 Foto: / TT NYHETSBYRÅN

Brinnande asylboenden är en skam för Sverige

Publicerad

Branddåd mot flyktingboenden måste tas på största allvar. De får inte normaliseras.

Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Under loppet av ett dygn har det brunnit på två planerade flyktingboenden i eller nära Stockholm. Därtill utbröt en brand på ett HVB-hem i Hallstahammar på onsdagsmorgonen.  

Tre bränder på några dagar. Det är en otäck utveckling. 

Men det är svårt att uttala sig om brandorsak innan en utredning är gjord. SVT begärde i fjol ut siffror från polisens nationella operativa avdelning, Noa. Enligt Noa brann det 112 gånger på bebodda eller tilltänkta flyktingboenden under 2016. 20 var olyckor, resten anlagda. 37 av de anlagda bränderna startades av boende själva och två, garanterat, av utomstående. Men i 53 fall startades de av "okänd gärningsman". Många av dem misstänks av utomstående. 

Brandattacker är rent barbari

Det är fruktansvärda siffror och den låga uppklarningprocenten är i sig alarmerande. Men varje enskild attack innebär att en gräns har passerats mellan civiliserat beteende och barbari.

Det är ren tur att ingen har dödats. I fjol fick en städare livshotande skador av en bomb vid ett boende i Västra Frölunda. Nazister från Nordiska motståndsrörelsen, NMR, misstänktes för dådet, men friades i hovrätten. De dömdes däremot för en kraftig bomb som hittades vid ett boende i Torslanda. 

Branden på HVB-hemmet i Hallstahammar tros nu ha startat inifrån - inte, som man först trodde, genom en attack utifrån. Tack och lov för det. Men branden i Åkersberga, under natten till tisdagen, är minst sagt suspekt. Dels för att den uppstod i två baracker - det kan knappast vara en olycka - dels för att den föregåtts av hotbrev med budskapet att avsändaren inte vill ha några flyktingbostäder. 

Anlagda bränder, även på planerade flyktingboenden, är djupt oroande. De vittnar antingen om att högerextremister har flyttat fram sina positioner eller på att en lokal pöbelmentalitet har slagit rot. Båda är lika illavarslande.  

Peter Eriksson (MP) vill ändra terrorlagen

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) säger nu att han vill ändra lagen så att attacker på flyktingboenden - även planerade - ska klassas som terrorism. Detta eftersom bränderna "är organiserade". Men det kan han knappast veta. 

Dessutom finns det EU-direktiv med definitioner på terrorism att ta hänsyn till. Terrorbrott är inte en allmän "Det här är extra vidrigt, tycker vi"-etikett.

Men det gör naturligtvis inte attacker mot flyktingboenden mindre förkastliga. Och veckans tre händelser bör, oavsett brandorsak, betraktas som en varning. Vi går in i ett valår där temperaturen redan är hög och där migration och integration kommer att - och behöver - debatteras. 

Det gäller att samtalet förs på ett sätt som inte skickar budskapet att gränsen mellan civiliserat beteende och barbari har luckrats upp.

 

Läs också:

Rätt att ta vapen från aktiva nazister

 

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag