Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Brexitskräckisen är inte slut – tack och lov

Storbritanniens premiärminister Theresa May fick brexit-deadline uppskjuten vid ett toppmöte i Bryssel. Foto: JULIEN WARNAND / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Läskiga pumpalyktor är en tradition på halloween. I år sammanfaller den skrämmande högtiden med deadline för brexit. Foto: ATTILA VOLGYI / STELLA PICTURES/XINHUA/AVALON.RED B950
Boris Johnson är favorittippad att ta över Tory-partiet efter Theresa May – när hon någongång lämnar. Foto: VIRGINIA MAYO / AP TT NYHETSBYRÅN

Brexit skjuts upp till halloween. Det ska Sverige vara glada för.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Efter en nattmangling i Bryssel gick EU-ledarna med på att ge Storbritannien uppskov med att lämna unionen. Ny deadline sattes till 31 oktober – ett datum som annars förknippas med skräck kan passa en kompromiss som gör alla parter obekväma.

”Jag påstår inte att de närmsta veckorna kommer att bli lätta”, sa den brittiska premiärministern Theresa May, vid en presskonferens i Bryssel i torsdagsmorgonens vargtimme. 

Hon hade bett om ett kortare uppskov, till sista juni, för att kunna sätta press på såväl oppositionsledaren Jeremy Corbyn, som de obstruerande brexitörerna i Tories att godkänna hennes förslag till brexitavtal. Helst hade May sett att Storbritannien lämnar unionen i maj. Sex månaders tidsfrist betyder att britterna måste delta i EU-valet, och i en valrörelse lär Corbyns kompromissvilja falna. 

Ändå är beslutet det bästa möjliga.

Hård brexit måste undvikas

Tack vare det har EU-ledarna förhindrat att Storbritannien kraschar ut ur EU på fredag. En sådan hård brexit hade kunnat bli livsfarlig – bokstavligen – eftersom det skulle lett till en hård gräns på Irland, vilket kan utlösa en ny våg av sekteristiskt våld och terror. Nu verkar en riktigt destruktiv brexit kunna undvikas. I stället framstår en mjuk brexit, med tullunion eller enligt norsk modell, som mer trolig.

Såväl europeiska rådets ordförande Donald Tusk som tyska förbundskanslern Angela Merkel ville förlänga processen ännu mer – med omkring ett år. Kanske hade britterna i så fall kunnat genomföra en ny folkomröstning, och välja att stanna kvar. Det hoppades åtminstone Greklands premiärminister Alexis Tsipras.

Men den franske presidenten, Emmanuel Macron, höll emot. De nejsägande britterna står i vägen för hans planer på en ”europeisk renässans”. Det sägs vara skälet till att Frankrike gav oväntat eldfängt understöd till Theresa Mays förslag om en kort förlängning. ”Alla senare datum än 30 juni gör EU sårbart”, hävdade Macron.

Det är en sanning med modifikation. Mest sårbar blir nämligen Theresa May.

Premiärminister Boris Johnson?

Den stora skillnaden mellan en kort och en halvlång förlängning är att Theresa May kan hinna bli utbytt innan tidsfristen löper ut. Hennes parti kan visserligen inte avsätta henne förrän i december, men ett snabbt utlyst brittiskt parlamentsval blir allt mer sannolikt. Den politiska pressen på att May ska lämna frivilligt ökar för varje dag. Därmed kan det vara en helt annan regering – kanske ledd av en ny Toryledare – som ska styra Storbritannien ut ur EU. I bästa fall kan ett nyval lösa upp några av knutarna i parlamentet, i värsta fall gör det en brexitör som Boris Johnson till premiärminister. 

För svensk del finns det anledning att glädjas över att brexit har skjutits på framtiden. Vårt land gynnas av att en viktig handelspartner med lagom skeptisk inställning till franska förslag finns kvar vid förhandlingsbordet i sex månader till.

Blir det en lycklig skilsmässa under halloweennatten? Osvuret är nog bäst.

Självgodheten gör att Sverige förlorar i inflytande i Bryssel, säger författaren Ylva Nilsson i ledarredaktionens tv-program Ledarsnack (nedan).

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!