Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bråket om Lill-Babs bostad avslöjar systemfel

Monica ”Lill-Babs” Svenssons beslut med Kristin Kaspersen och Malin Berghagen.
Dödsboet efter den folkkära artisten Barbro ”Lill-Babs” Svensson ligger i tvist i hyresnämnden. Det är inte konstigt med tanke på hur hyresmarknaden fungerar. Foto: KARIN TÖRNBLOM / IBL BILDBYRÅ / IBL BILDBYRÅ / IBLAB
Kombinationen av reglerade hyror och bostadsbrist har gjort förstahandskontrakt i centrala lägen mycket värdefulla. Vy över attraktiva Östermalm i Stockholm.Foto: BERTIL ERICSON / TT NYHETSBYRÅN

Hyresreglering och bostadsbrist har gjort förstahandskontrakt värdefulla. Inte konstigt att Lill-Babs dödsbo kämpar för att behålla lägenheten.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Dödsboet efter den folkkära artisten Barbro ”Lill-Babs” Svensson ligger i tvist i hyresnämnden. Artistens dotter Malin Berghagen vill nämligen ta över förstahandskontraktet på Lill-Babs trerummare i centrala Stockholm, men hyresvärden säger nej. Berghagen har inte varit skriven på adressen i de tre år som praxis brukar kräva. Nu blir det nämnden som får avgöra om hon ändå kan anses ha bott i lägenheten tillräckligt varaktigt för att få överta kontraktet. 

På sin blogg skriver Malin Berghagen om processen: ”Jag tycker det är tramsigt att en närstående utan boende inte får ta över kontraktet trots att resten familjen anser att det är OK.” 

Ovanstående är talande för hur många svenskar ser på sina hyresrätter – som familjens arvedel. Men hyreskontrakt är inte en ägodel som kan testamenteras.

Frågan är alltså inte vad övriga familjemedlemmar tycker, utan vad lägenhetens ägare vill göra med den – lämna till Stockholms långa bostadskö, till exempel.

Hyresgäster har stark ställning

Denna syn på den hyrda bostaden som närapå egendom hänger ihop med att hyresgästens ställning är ovanligt stark i Sverige. Besittningsskyddet innebär att det är mycket svårt för hyresvärdar att säga upp en hyresgäst, så länge denne betalar hyran. Även en hyresgäst som stör sina grannar har rätt att först bli varnad, och processen att få någon som missköter sig vräkt kan ta flera år. 

Kombinationen av reglerade hyror och bostadsbrist har också gjort förstahandskontrakt i centrala lägen mycket värdefulla. Det är därför inte så konstigt om människor försöker hålla kvar attraktiva hyreslägenheter i familjen. Men det spär på orättvisorna när de som råkar ha rätt familj kan runda bostadskön.

Tanken med att reglera hyrorna genom bruksvärdessystemet var att inte bara etablerade personer med höga inkomster skulle kunna bo i de mest attraktiva lägenheterna. Ändå är det precis så det har blivit. 

Möjligheten att föra över ett hyreskontrakt på en närstående efter lägenhetsinnehavarens död borde bara få användas i undantagsfall: När det gäller makar som lever ihop och barn som fortfarande bor hemma. 

Friare hyressättning och fastighetsskatt

Det är inte bara principiellt rätt att sträva efter större rörlighet på hyresmarknaden – det är nödvändigt för att se till att fler unga och nyinflyttade har en chans att hitta en bostad, och att familjer kan anpassa boendet efter livssituationen. 

Det finns en övertro på att nybyggen ska lösa bostadskrisen, men det nybyggda står bara för omkring en procent av bostadsbeståndet. Det krävs större reformer.

I juni föreslog Finanspolitiska rådet friare hyressättning i hyresbeståndet, återinförd fastighetsskatt och möjlighet att skjuta på reavinstskatten när man köper ny bostad. Det skulle både ge större rörlighet, bättre användning av bostadsbeståndet och intäkter som kan skiftas mot högre bostadsbidrag till dem som behöver. 

Det skulle ge fler möjlighet att hyra i innerstan – oavsett var deras föräldrar har bott.