Bostadsbyggandet dyker. Boverket räknar med elva procent färre påbörjade byggen i år jämfört med förra året i riket, och hela 25 procent färre byggstarter i Stockholm. Även i attraktiva lägen – som Hagastaden, den nya stadsdelen som byggs i utkanten av Vasastan i Stockholms innerstad – har byggherrar dragit i nödbromsen. Boverkets bedömning att 600 000 bostäder behöver byggas till år 2025 ter sig som ett helt orealistiskt mål.
Sverige kommer inte att kunna bygga bort bostadsbristen.
Regeringens satsning har misslyckats
Både alliansen och de rödgröna har misslyckats med bostadspolitiken. Regeringen Löfven satte sitt hopp till 3,2 miljarder i subventioner till byggherrar som bygger billiga hyresrätter. Det har hittills lett till 0 (noll) lägenheter i Stockholm där bristen är som störst, visar Dagens industris granskning.
Den reform under nuvarande mandatperiod som haft störst påverkan på bostadsmarknaden är i stället amorteringskravet, som infördes 2016 och skärptes den 1 mars i år. Effekten är att många hushåll har svårt att få lånelöften, och särskilt tufft är det för unga. Att det blivit dyrare att låna innebär också att fler barnfamiljer inte har råd att flytta till större, utan får trycka ihop sig i mindre lägenheter.
Rörligheten är viktig
I ett läge när nybyggandet går ned blir rörligheten viktig, eftersom det befintliga bostadsbeståndet kan utnyttjas mer effektivt om det är lätt att flytta mellan olika boenden. Det är inte bara stadsplanerare och nationalekonomer som ser fördelar med flyttkedjor. De flestas önskemål ändras genom livet. Bland 65-plussarna i villa skulle hälften vilja flytta till en hyresrätt inom fem år, enligt en enkätundersökning som WSP gjorde 2016 på uppdrag av Fastighetsägarna. Det är tanken på att slippa gräsklippning och underhåll, och möjligheten att få loss lite pengar till en roligare pensionärstillvaro, som lockar.
Men många upplever sig inlåsta i sina stora villor på grund av reavinstbeskattningen, som innebär att det ofta är billigare att bo kvar i villan än att sälja och flytta till mindre. Alliansregeringens populistiska beslut att slopa fastighetsskatten och höja reavinstskatten har – precis som förutspått – gjort en trögrörlig bostadsmarknad närmast letargisk.
"Vi vet alla vad som måste göras, vi vet bara inte hur vi ska bli omvalda när vi har gjort det" sa Jean-Claude Juncker en gång. Då handlade det om åtstramningspaket i Europa, men det kunde lika gärna ha sagts om den svenska bostadspolitiken.
Nästa mandatperiod kommer att kräva tuffa beslut. Fastighets- och reavinstskatter, hyressättningssystemet och ränteavdragen, byggsubventioner och social housing – allt måste upp på förhandlingsbordet.
Samhällets bästa måste gå före särintressena, oavsett om de heter Villaägarna eller Hyresgästföreningen.
Läs också: Bostadsbristen kan leda till farliga motsättningar
Fotnot:
I tv-spelaren ovan syns det senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång om höghastighetståg.