Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Borgerliga partier är osunt besatta av sänkta skatter

Centerns nya skatteförslag lanserades redan 2017 av Annie Lööf.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Centerpartiet föreslår en ny skattereform med en prislapp på mellan åtta och tio miljarder kronor per år.Foto: NILS JAKOBSSON / BILDBYRÅN

Goda tider? Sänk skatten! Dåliga tider? Sänk skatten ännu mer! Borgerligheten borde inse att skattesänkarlinjen redan har passerat sitt bäst-före-datum.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Förhandlingarna inför höstens budget är i full gång. Kanske är det ett tecken på det försämrade stämningsläget mellan Januaripartierna att Centerpartiet redan har gått ut offentligt med sitt främsta krav: en ny skattesänkning.

Centern blev ju snuvade på sin förra skattesänkning – det så kallade ingångsavdraget – när en ohelig allians mellan M, KD, SD och V gick samman i riksdagen och stoppade förslaget. Det var en dyr reform med tveksamt mervärde, som så ofta när C hittar på nya sätt att sänka arbetsgivaravgifterna.

Den nya skattesänkningen är inte direkt gratis den heller. Prislappen är beräknad till mellan åtta och tio miljarder kronor per år. Tanken är att skatten ska sänkas med ungefär 2 000 kronor om året för både löntagare och pensionärer. 

Förslaget är förresten inte särskilt nytt heller. Annie Lööf presenterade det för första gången redan hösten 2017. 

Det bekräftar ett grundläggande drag hos de borgerliga partierna: Det är alltid rätt tid att sänka skatten, bara argumenten skiftar. Nu säljer Centerpartiet främst in skattesänkningen som ett sätt att få i gång konsumtionen igen. 

Men skattesänkningar är ingen lämplig stimulanspolitik. För tanken är väl knappast att skattesänkningen ska dras tillbaka när konjunkturen vänder uppåt igen? 

Det finns utan tvekan skadliga och tillväxthämmande skatter som bör sänkas eller tas bort helt. Dit hör värnskatten, som äntligen slopades vid årsskiftet. Den skapade orimliga marginaleffekter på höga inkomster och uppmuntrade till skatteplanering.

Alliansens jobbskatteavdrag var också klok politik, som tillsammans med en stram a-kassa och en sjukförsäkringsreform grundlade arbetslinjen. 

Liberalerna har redan kastat in veton mot diverse skattehöjningar och centerpartisterna verkar föredra att fortsätta förvandla skattesystemet till en schweizerost.

Omvänt finns det skatter som borde höjas. Sverige är numera ett land med överraskande låga kapitalskatter, i synnerhet egendomsskatter. Vår fastighetsskatt har rentav en regressiv fördelningsprofil, det vill säga den slår hårdare mot småhus ute i landet än mot gräddhyllorna i storstäderna.

Denna obalans mellan skatterna på arbete och kapital behöver rättas till. Men det görs bäst i form av en ny skattereform, där sänkningar på det ena området kan viktas mot höjningar på det andra.

Därför är det olyckligt att intresset för en sådan skattereform verkar vara så svagt hos samarbetspartierna C och L. Liberalerna har redan kastat in veton mot diverse skattehöjningar och centerpartisterna verkar föredra att fortsätta förvandla skattesystemet till en schweizerost. På så sätt kan varje budgetförhandling ge möjligheter till nya avdrag och särlösningar för intressegrupper.

Även borgerligheten borde inse att behoven framöver kommer att vara enorma – inom välfärden, rättsväsendet, totalförsvaret, infrastrukturen med mera. Sänkt skatt kan inte vara svaret på alla problem. Tvärtom ska vi vara glada om vi slipper undan kraftigt höjda skatter.