Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Borgarna har också ansvar för flumskolan

Carl Bildts regering hjälpte att stjälpa skolan.Foto: Bertil Haskel
Göran Persson vurmade för ökat elevinflytande under sin tid som utbildningsminister. Foto: Christian Örnberg

Skolans problem går inte bara att skylla på ett av blocken. Båda har bidragit till skolkrisen.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är ert fel! Nej, det är ert fel! Så brukar det låta när alliansen och de rödgröna ska debattera den svenska skolans många problem. Båda har rätt. Såväl borgerligheten som socialdemokratin har bidragit till att skapa det Jan Björklund (L) brukar kalla för flumskolan.

I en artikel i Fokus gör skolforskaren Johan Wennström en djupdykning i de borgerliga reformer som har bidragit till skolans kris (2/2). Han framhåller friskolereformen 1992 som startpunkten. Den är en av de största förändringar som den svenska skolan har genomgått.

Då fick aktiebolag, religiösa församlingar, stiftelser och föräldrakooperativ fri etableringsrätt i skolan. De borgerliga hade storvulna förhoppningar. Reformen skulle leda till ökad valfrihet för elever och föräldrar. Den skulle skapa konkurrens mellan skolor och höja undervisningens kvalitet.

Skolkonkurrensen har baksidor

De räknade uppenbarligen inte med marknadstänkandets avigsidor eller med de problem det skulle kunna orsaka när barn gjordes till kunder.

Barn skiljer sig från andra konsumenter och skolan skiljer sig från andra marknader. Deras val, även om de görs i samråd med föräldrarna, kan få betydande konsekvenser för resten av livet.

På andra marknader har konsumenten oftast möjligheten att rösta med fötterna. Så fungerar det inte på skolans marknad. Det går inte bara att byta till ett annat alternativ nästa dag om man är missnöjd, som man kan göra när man väljer mataffär eller hårfrisör.

Ytterligare en risk är att konkurrensen handlar om fel saker. Skolorna ska tävla om vem som kan erbjuda den bästa och mest högkvalitativa undervisningen, inte vem som kan erbjuda eleverna flest förmåner.

De borgerliga är även medskyldiga till det trasiga betygssystemet. Efter att det reformerades under 1990-talet fick lärarna carte blanche att sätta vilka betyg de ville. Det gör oss till en internationell anomali.

Stoppa betygsinflationen

Sverige är det enda landet i världen som saknar externa kontroller av betygsättningen. Det skapar stora problem i kombination med den närmast oreglerade skolmarknaden. För att locka eller behålla elever, och inte minst den attraktiva skolpengen, kan lärare pressas till att sätta höga betyg utan grund. Resultatet blir sänkt kvalitet i undervisningen och elever som inte är tillräckligt rustade för högskolan.

Socialdemokraternas skolsynder får självklart inte heller glömmas. Partiet har konsekvent bidragit till att undergräva lärarens auktoritet genom att "demokratisera" klassrummet. Göran Persson (S) var pådrivande i detta i sin roll som utbildningsminister genom sin vurm för ökat elevinflytande. Det var även Persson som kommunaliserade skolan, vilket ledde till att den decentraliserades kraftigt och blev mindre likvärdig.

Den svenska skolans kris är helt enkelt ett blocköverskridande misslyckande.

Läs också:

Föräldrar, sluta sabotera skolan

Buskapitalisterna måste ut ur skolan

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för fler ledartexter och krönikor.