Opinionsbloggen

Vårdförbundet replikerar på ledare om barnmorskor – Ledarsidan svarar

Expressen skriver på ledarplats den 1 november 2021 att ”Barnmorskor finns – men de jobbar på fel ställe”. Ledaren tar upp att det finns tillräckligt med barnmorskor men att många ”väljer det lugnare jobbet” på landets mödravårdscentraler istället för stressiga förlossningsavdelningar. Vi vill här göra några sakupplysningar. Även graviditetsvården har svårigheter att hitta tillräcklig bemanning. De må vara så att arbetstiderna är något mer bekväma, men arbetstempot kan likväl vara högt på mottagningarna. 

Det förebyggande arbete barnmorskorna utför på mottagningarna är också en oerhört viktig del i hela vårdkedjan – att följa föräldern från första graviditetsveckorna, fram till förlossning och följande eftervård. Det är graviditetsvården som är grunden till att vi har så bra statistik i Sverige vad gäller mödra- och barndödlighet.

Ledaren skriver också att det går 127 utbildade barnmorskor per 100 000 invånare vilket inte stämmer. Fakta är 79 barnmorskor per 100 000 invånare enligt statisk från Socialstyrelsen. Därmed är Sverige placerat i ungefärlig nivå som både Danmark och Norge. 

Idag har nästan 18% av barnmorskorna valt att byta yrke enligt våra egna beräkningar efter Socialstyrelsens statistik. Det är tråkigt att så många kompententa och viktiga medarbetare har valt att sluta jobba som barnmorskor. De behövs. Därför måste arbetsgivaren förbättra arbetsmiljö, arbetsorganisation och villkor för personalen för att kunna få tillbaka både de tidigare barnmorskorna och lyckas få de nya att vilja arbeta kvar.

Vare sig vi pratar förlossningsklinik eller graviditetsvård,  så är ingen av barnmorskorna som arbetar på dessa på fel ställe. De behöver bara fler kollegor.

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

Åsa Mörner, barnmorska och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet

Marie-Charlotte Nilsson, barnmorska och förbundsstyrelseledamot i Vårdförbundet


Ledarsidan svarar:

Vårdförbundet blandar äpplen och päron.

Ska man jämföra statistik mellan länder måste man vara säker på att man använt samma definitioner, därför är det rimligt att utgå ifrån Eurostats siffror. Att, som förbundet vill, jämföra Socialstyrelsens siffror med Norges och Danmarks Eurostatsiffror blir missvisande, eftersom definitionerna skiljer sig åt.

 I artikeln citerades statistiken för det totala antalet personer med barnmorskelegitimation. Vilket är relevant när man diskuterar att många utbildade barnmorskor inte arbetar som barnmorskor. Men Eurostat för också statistik över antalet yrkesaktiva barnmorskor per 100 000 invånare i olika länder: I Danmark var det år 2018 (som är senaste året det finns statistik över) 39 barnmorskor, i Norge 61 – och i Sverige 80.

 Faktum kvarstår: Sverige har fler legitimerade barnmorskor än grannländerna. Men ändå har förlossningsavdelningarna svårt att rekrytera och behålla personal. Vi är överens om att arbetsmiljön har en stor del i det. Färre födande per barnmorska är sannolikt den viktigaste åtgärden för att förbättra arbetsmiljön och få fler barnmorskor att vilja arbeta på sjukhusen.

 Det kräver fler barnmorskor. Rotationstjänster vore ett sätt att snabbt få fler kolleger på förlossningsavdelningarna. Och dessutom en möjlighet för barnmorskor som inte vill välja mellan att jobba med förebyggande och födande att få göra både och.

 Som exempelvis Barnmorskestudentuppropet efterfrågar.