Opinionsbloggen

RFSL: ”Barns rätt att vara sig själva måste gälla även för transbarn”

Det motstånd som det nya förslaget på translag möter är inte nytt, samma retorik som förut användes om homosexuella används nu om transpersoner. RFSL och RFSL Ungdom vill se en högre nivå på diskussionen som inte slänger transpersoner under bussen.
Expressens ledare skriver att det är oklokt för Sverige att springa mot omvälvande förändringar. Men 14 års tid av utredning är inte att springa. Lagen infördes 1972 och sedan 2007 har en lag som utgår från självbestämmande utretts flera gånger. Det har varit möjligt att ändra juridiskt kön i snart 50 års tid, det här förslaget innebär alltså inget nytt i hur juridiskt kön fungerar. Skillnaden är att det föreslås att en själv ska kunna ansöka om ändringen istället för att det ska vara en långdragen byråkratisk process som kostar både samhället och individen tid och pengar. Vi ser två argument som ofta upprepas emot en ny translag som utgår från självbestämmanderätt. Det första argumentet är att det är en epidemi av ungdomar som tror sig vara trans men som egentligen inte är det. Man pekar på den ökning av personer som söker könsbekräftande vård som skett senaste åren. Och ja, andelen unga som får en könsdysforidiagnos har ökat, men i antal är det fortfarande relativt få. Mellan 2006-2018 gäller det 1381 minderåriga personer, utslaget över tid är det ungefär 100 unga per år. Det som ofta sägs rakt ut och ibland skrivs mellan raderna är att dessa ungdomar inte är trans på riktigt och att en lagförändring därför är onödig. Retoriken ekar från en tid då homosexualitet diskuterades som något oönskat, som något som ökade och kunde smitta och som riskerade att få fäste om man exempelvis pratade om det i skolan.
Det andra argumentet handlar om att det skulle förstöra jämställdhetsstatistiken och skapa oordning i samhället när personer inte tydligt och enkelt går att dela upp enligt normen, vilket faller på sin egen orimlighet. Antalet transpersoner i Sverige som önskar ändra sitt juridiska kön är inte så många att det påverkar statistiken nämnvärt. I Norge och Danmark har det under tiden med en lag som utgår från självbestämmande varit omkring 200-300 personer per år som använder möjligheten. De som omfattas av den här lagen är få till antalet, men för varje individ som får möjlighet att leva med rätt juridiskt kön gör det all skillnad i världen. I grunden handlar det om att barns rätt att vara sig själva måste gälla även för transbarn.
I debatten har också risker för statistiken med könsneutrala personnummer och ett tredje juridiskt kön använts som argument mot en ny lag. Men, i det här förslaget berörs varken personnummer eller möjlighet till något annat juridiskt kön än man eller kvinna, det är alltså en överflödig diskussion. Retoriken och motståndet mot lagförslaget vi ser nu skapar en splittring mellan kvinnorörelsen och transrörelsen snarare än att ge förslag på praktiska samhällslösningar. Vi får dock inte glömma att samtidigt som vi ser ett högljutt motstånd från exempelvis Sveriges Kvinnolobby står många andra feministiska organisationer bakom en feminism som är inkluderande och ser till våra gemensamma mål.
Expressens ledarredaktion skriver visserligen att transpersoner är en utsatt grupp vars lidande måste tas på allvar. Men det ringer ihåligt då resten av texten är ett raljerande hopkok av olika dåliga argument, med en ton som riskerar att spä på hatet mot transpersoner och göra situationen än mer utsatt. Man kommer inte med ett enda konkret förslag eller analys kring hur situationen för transpersoner kan förbättras. Ni hade kunnat välja att rapportera om den utsatthet som transpersoner lever under världen över, om de nya rapporterade siffrorna inför Trans Day of Remembrance den 20 november på hur många transpersoner som mördats det senaste året (minst 375), som återigen visar att det dödliga våldet ökar. Ni hade kunnat sakligt debattera frågan om en ny könstillhörighetslag. Istället väljer ledarredaktionen att fortsätta hetsa på ett sätt som både skadar transpersoners välmående och riskerar att försämra våra rättigheter i praktiken.

Trifa Shakely, förbundsordförande RFSL
Jêran Rostam, förbundsordförande RFSL Ungdom