Opinionsbloggen

Replik från MP på ledare om sänkt rösträttsålder – ledarredaktionen svarar direkt

Detta är en replik på ledaren ”Omyndigförklara MP, sen kan vi snacka rösträtt”

Expressens ledarsida uppmanar till att omyndigförklara Miljöpartiet, ett parti som är invalt av folket till Sveriges riksdag, för att sedan öppna diskussionen om rösträttsålder. Är det så det demokratiska samtalet ska föras?
Miljöpartiet vill stärka den svenska demokratin och presenterade därför fem av våra huvudförslag. Vi vill tillsätta en ny maktutredning, införa nationellt medborgarinitiativ, försvåra grundlagsändringar, grundlagsskydda public service oberoende samt sänka rösträttsåldern. Det handlar om att öka det folkliga inflytandet och skydda demokratins institutioner och system.
Just frågan om rösträttsåldern verkar provocera ledarredaktionen, trots att det inte är ett särskilt kontroversiellt förslag. Runt om i Europa finns olika åldersgränser för att rösta och några länder har redan sänkt till 16 år, till exempel Österrike, Skottland och Malta. Även i delar av Tyskland och Estland får 16-åringar rösta. I Norge har försöksverksamhet skett på kommunal nivå och i Svenska kyrkan har 16-åringar fått rösta sedan 20 år tillbaka. Många aktörer i civilsamhället driver frågan och demokratiutredningen från 2016 föreslog att en försöksverksamhet med 16 års rösträttsålder ska inledas på kommunal nivå.
Det finns redan idag flera olika åldersgränser i Sverige. När man är 15 år är man straffmyndig. Det finns 16-åringar som arbetar heltid, leder ideella organisationer och driver egna företag. Att delta i besluten i ett samhälle man redan är med och förändrar varje dag är varken ett enormt steg för individen eller en risk för samhället.
Miljöpartiet har drivit frågan i 30 år. Det krävs en grundlagsändring för att sänka rösträttsåldern, vilket tar sin tid. Som nämnts vill Miljöpartiet dessutom göra det svårare att
göra grundlagsändringar. I utvärderingar från den norska testverksamheten kunde man inte se några större skillnader i hur 16–17 åringarna röstade jämfört med de äldre väljarna.
Det handlar om att öppna upp fler delar av demokratin för en generation som redan är väldigt delaktig i samhället. Det handlar inte om absurda kopplingar till barnsoldater, barnäktenskap eller migrationsfrågor, där det finns åldersgränser som syftar till att skydda unga. Tidigare sänkningar av rösträttsåldern, och utvidgningar av rösträtten som när tidigare omyndigförklarade fick rösträtt, har alltid mötts av motstånd. Kvinnor, unga och andra som fått rösträtt med tiden har behövt kämpa för varje steg, men ingen ifrågasätter deras rösträtt idag.
Dagens unga är väldigt politiskt engagerade. Samtidigt ser vi hur man i allt mindre utsträckning väljer partipolitiken som verktyg för att göra sin röst hörd. Unga är redan med och formar framtiden, och politiken behöver deras kompetens och engagemang.

Camilla Hansén (MP), demokratipolitisk talesperson och ledamot i grundlagskommittén
Anna Sibinska (MP), riksdagsledamot och ledamot i konstitutionsutskottet

Ledarsidan svarar direkt:

Vi har kritiserat Miljöpartiets förslag om att sänka rösträttsåldern till 16 år utifrån två perspektiv: Dels att det är rimligt att bibehålla kopplingen mellan rösträttsålder och myndighetsålder – är man för ung för att betros med att fatta beslut om sitt eget liv, är man för ung för att fatta beslut om andras – och dels därför att det är oklart vilket problem som miljöpartisterna förväntar sig ska lösas genom sänkt rösträttsålder. Det är talande att Hansén och Sibinska fortfarande är oss svaret skyldiga på båda punkter.

Att Österrike, Malta och Skottland har sänkt rösträttsåldern är inte ett argument för att det är en bra idé, bara ett exempel på att det går (vilket ingen har ifrågasatt). Att MP har drivit frågan i 30 år är möjligen ett exempel på att MP haft fel i decennier. Att Sverige har ett gytter av olika åldersgränser är knappast ett argument för att införa ännu en – snarare tvärtom.

Miljöpartisterna skriver själva att det inte vore ”ett enormt steg för individen” att få rösta vid 16 år. Så varför driva igenom en grundlagsändring om man inte kan visa att den skulle göra någon större skillnad? Det enda argument som snuddar vid att förklara varför Mp anser det så viktigt att sänka rösträttsåldern kommer på slutet. Unga är politiskt engagerade – men inte i partipolitiken. Det är alltså för att göra det lättare att värva unga medlemmar som man ska mixtra med grundlagen?

Att sänka rösträttsåldern utan att också sänka myndighetsåldern, som MP förespråkar, vore ett misstag. Det är en viktig signal till artonåringen att hon eller han nu är vuxen i samhällets ögon, och är fri att välja sin egen väg – och sina politiska företrädare.