Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Replik: Samvetsfrihet är en mänsklig rättighet

Sofie Löwenmark, fristående kolumnist på Expressens ledarsida, har i sin senaste kolumn refererat till vår artikel i Dagens Samhälle om samvetsfrihet. Förutom att blanda in gammal skåpmat från RFSU, innehåller artikeln sakfel.

Löwenmark påstår att vår organisation Människovärde skulle motsätta sig fosterdiagnostik. Detta är helt felaktigt. Vi ställer oss positiva till fosterdiagnostik, vilket enkelt kan utläsas från vår hemsida där vi skriver att ”fosterdiagnostik kan göra att barnet snabbt får den hjälp det behöver vid eventuell sjukdom och kan rädda liv. Ibland kan det ofödda barnet behandlas för en sjukdom redan under graviditeten eller i samband med födseln.” Det är anmärkningsvärt att Löwengrip slarvar med fakta på ledarplats.

Vi klargör tydligt på vår hemsida, att det vi anser som oetiskt är att fosterdiagnostik används i syfte att utsortera ofödda barn med diagnoser som till exempel Downs syndrom. Människor med funktionsnedsättningar är unika individer som har rätt till liv och bör respekteras som fullvärdiga medborgare i samhället.

Löwenmark menar även att begreppet ”samvetsfrihet” är missvisande och att det lämpliga ordet är ”vårdvägran”. Detta strider mot lydelsen i Europakonventionen och Europarådets resolution.  Europakonventionens artikel 9 anger att samvetsfrihet är en mänsklig rättighet. Europarådets parlamentariska församling har i en resolution slagit fast att samvetsfrihet är en mänsklig rättighet för vårdpersonal, och att ingen person, sjukhus eller institution ska tvingas hållas ansvarig eller diskrimineras på något sätt på grund av samvetsvägran att utföra, bistå vid eller genomgå abort, framdrivande av missfall eller eutanasi eller någon handling som kan orsaka att ett mänskligt foster eller embryo dör.

I vår artikel redogör vi för en specifik dom från Norges högsta domstol där en allmänläkare vunnit ett mål om samvetsfrihet inom vården. Vi gör paralleller till den generella avsaknaden av samvetsfrihet i vården i Sverige och gör en jämförelse med den norska domstolens resonemang. Samvetsfrihet omfattas redan inom olika områden och på olika nivåer i arbetslivet inom både privat och offentlig sfär även i Sverige. Löwenmark själv som journalist, tillhör en yrkesgrupp som har samvetsfrihet i sitt kollektivavtal, och kan alltså inte åläggas uppdrag som strider mot deras övertygelse.

I den norska domen hänvisas till kvinnokonventionen, och domstolen anger att samvetsfrihet i denna konvention är underförstådd. Det framkommer exempelvis att vårdgivare bör erbjuda alternativ för att kvinnor inte ska gå miste om insatser på grund av personal som åberopar samvetsfrihet. Enligt barnmorskornas internationella etiska kod har barnmorskor rätt att avböja att delta i aktiviteter för vilka de hyser djupt moraliskt motstånd. Även förarbetet till den svenska abortlagstiftningen framhåller att sjukvården liksom det övriga arbetslivet bör ta hänsyn till anställdas intressen och förutsättningar, och därför låta läkare och annan sjukvårdpersonal slippa delta i abortverksamhet om de hyser etiska eller religiösa betänkligheter.

Vi tar gärna en fortsatt debatt om både samvetsfrihet och fosterdiagnostik, samt andra frågor som rör människovärdet, men vi förutsätter att Expressen på ledarplats i fortsättningen håller sig till fakta.

Brita Storlund, Monika Severin, Cecilia K. Björfjell, Organisationen Människovärde