Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Jerzy Sarnecki: ”Oroväckande när journalistiken visar förakt för vetenskap”

Replik på Sanna Raymans krönika: ”Därför är kultur relevant för våldtäkter, Jerzy Sarnecki”

Brottsutvecklingen och dess orsaker tycks vara en av huvudnycklarna till den politiska makten i Sverige de kommande fyra åren. Det är därför oroande att många med en offentlig arena uppvisar stora kunskapsbrister när det gäller denna fråga.

Sanna Rayman ställer i en ledarkrönika publicerad den 24 augusti i denna tidning frågan: Om man inte kan förklara brottsligheten med kultur eftersom det bara är några få ur en kulturell grupp som begår brott, hur kan man då förklara brottsligheten med socioekonomiska faktorer då det bara är få av alla fattiga människor som begår brott?

Svaret är enkelt, det går inte att förklara med varken det ena eller med det andra. Däremot kan vissa mekanismer kopplade till socioekonomisk status, liksom till kultur och en hel del annat, förklara en del av överrisker i brottslighet hos vissa grupper. Jag ska förklara:

Mina kolleger och jag har funnit att de förhållanden under vilka man växer upp i har betydelse för (invandrares) överrepresentation i brott. När (invandrares) överrepresentation i brott (inklusive våldsbrott) kontrolleras för ett antal variabler som mäter vissa socioekonomiska förhållanden så visar det sig att överrisken till större delen försvinner. Det vill säga föräldrars utbildningsnivå, yrke, inkomster, gifta/skilda, bostadsområde med flera förklarar bättre överrisken i brott hos invandrare än att de är invandrare. Detta handlar alltså om överrisk för en grupp jämfört med annan. Det går inte att vända på steken och predicera framtida brottslighet hos individen med de variabler som förklarar överrisken hos hela gruppen eftersom en försvinnande liten andel av samtliga individer som omfattas av dessa variabler begår brott.

Vi kunde inte i studien ovan undersöka specifikt våldtäkter eftersom de var för få i materialet. Däremot gjorde vi ett försök att testa effekter av kultur utan att få någon effekt.

Min hypotes, på basis av denna forskning, är att om man undersöker hela gruppen män med t ex afghansk bakgrund som lever i Sverige så kommer överrisken för att bli dömd för våldtäkt att minska kraftigt om man kontrollerar för socioekonomiska bakgrundsförhållanden såsom vi gjorde i vår studie. Men det vet vi inte, därför måste detta forskas på. Jag vill i sammanhanget påpeka att jag aldrig, i något sammanhang, har försökt hindra andra från att forska kring frågan om invandrare och brott. Detta påstående som florerar är ingenting annat än en halmgubbe utan grund i verkligheten

I vår forskning har vi inte kunnat förklara hela skillnaden i brottslighet mellan utländska och infödda män. Här finns det utrymme för en mängd andra faktorer; genetik, psykiska störningar, subkultur, diskriminering inom rättssystemet, kultur med mera. En viktig kriminologisk teori om kulturens effekter är kulturkonfliktteorin. Denna tar upp konflikten mellan invandrarnas ursprungskultur och kulturen i det nya landet. Enligt teorin minskar sådana konflikter allt eftersom invandrarna integreras, men om integrationen inte fungerar kan dessa i stället kraftigt förvärras. Teorin kan till exempel förklara varför vi har fått jihadister i Sverige. Om den kan användas för våldtäkter återstår att pröva empiriskt.

Att individer ur en population själva lyfter fram en förklaring till varför ”andra” i samma population begår brott är ett skakigt stöd för att denna förklaring skulle ha något förklaringsvärde. Den som funderar lite på olika förklaringsmodeller, som lyfts fram av svenskar, till varför andra svenskar beter sig på ett visst sätt blir snart varse denna självklarhet.

Och slutligen, det finns en omfattande litteratur om allt detta. Ett av de stora hoten mot demokratin är kunskapsförakt. Därför är det mycket oroväckande när journalistiken abdikerar från sin uppgift genom att flagrant ignorera och visa förakt för vetenskapen.

Samt, den logiska slutsatsen till att jag så ofta får frågor om invandrare och brott är kanske just för att jag inte duckar för att ”ta i frågan”?

Jerzy Sarnecki
professor i kriminologi vid Stockholms universitet

Sanna Rayman svarar direkt:

Jag har inte efterfrågat en förklaring av brottsligheten med varken det ena eller det andra. Jag har undrat varför Jerzy Sarnecki tycker att den ena överrisken är uppenbart intressant, medan den andra får honom att utbrista ”Hur kan man ens komma på idén?” och skriva artiklar där han istället utforskar frågan om vilka som exploaterar rädslan för dessa brott. Det kanske kan kallas kriminologi det också, men det är inte så jag har föreställt mig disciplinen.

Givetvis handlar inte den här debatten om att någon tror att vi kan använda dessa eventuella kunskaper för att predicera framtida brottslighet hos enskilda individer. Det har, mig veterligen, ingen framfört. Faktum är att Sarnecki har missuppfattat debatten. Han tror att huvudfrågan som ställs av hans kritiker är ”varför invandrares bakgrund och kultur inte undersökts tillräckligt i syfte att förklara deras överrepresentation när det gäller våldtäkter”.

Att den frågan är ett synnerligen komplext pussel är jag ödmjuk inför. Men den är vi inte framme vid, över huvud taget. Vi väntar fortfarande på att någon ska kartlägga fakta på marken och berätta hur den eventuella överrepresentationen ser ut. Uppdrag Gransknings siffror är ju, som Sarnecki själv påpekar, otillräckliga.

Sarnecki bedyrar att han inte har försökt förhindra kollegors forskning. Utmärkt. Men han är en makthavare i sitt fält och hans insats i debatten har i åratal bestått i att markera att ett sådant forskningsintresse är suspekt. Som akademiker kan man ofta välja att agera takhöjande eller taksänkande. Hur har Sarnecki agerat?

Nyckelmeningen i Sarneckis svar till mig är: ”det vet vi inte, därför måste detta forskas på.”

Därom är vi helt eniga. Jag har svårt att se hur den inställningen kan tolkas som att visa förakt för vetenskapen.

Sanna Rayman
fristående kolumnist på Expressens ledarsida