Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

”Hur blir livet för framtida generationer om de inte får slöjda?”

Replik till Ann-Charlotte Marteus som på ledarplats i Expressen den 7 januari undrar ”Hur många smörknivar tål Sverige?”

Vi delar inte hennes uppfattning att man ska ransonera slöjden i skolan. Vår fråga är ”Hur blir livet för framtida generationer om de inte får slöjda?”

På Youtube finns en film som heter ”Vad vore världen utan hantverk?”

En banal fråga kan tyckas, men om du verkligen tänker till – VAD vore världen utan hantverk? – förstår du vad det är som gör att det är viktigt med hantverk. Hantverket som syr din jacka så att du slipper frysa. Hantverket som bygger hus så att du kan bo inomhus i värmen. Hantverket som bygger pianot som gör att pianisten kan spela de mest fantastiska toner i en kombination som får dig att njuta. Hantverket är nödvändigt för livet.

I världen hyllas svensk design och kvalitetsdesign. Grunden för detta läggs i de svenska slöjdsalarna. I slöjdsalen får eleverna designa. De testar sina idéer och ser något växa fram. De utmanas i att kunna driva ett arbete framåt, samtidigt som de utvecklar sin finmotorik.

Framtidens kirurger… När ska de lära sig de finmotoriska grepp som behövs för att kunna sköta en kirurgkniv för en hjärtoperation, oavsett om den sitter i handen eller i en styrspak som på operationsroboten da Vinci?

Bortsett från den krassa nyttan så utvecklas vi människor av hantverk. När vi arbetar finmotoriskt med händerna utvecklas nervsystemet och samarbetet mellan båda hjärnhalvorna, motivationen stimuleras och självkänslan utvecklas.

På slöjdlektionen tränar eleverna uthållighet och koncentration, de tränar muskler, motorik och sitt tålamod.

I slöjden omsätts kunskapen från mattelektionen i praktisk handling, eleverna lär sig om djur och natur – var alla material kommer ifrån och hur olika material påverkar vår miljö. Eleverna upprepar samma sak, samma rörelse, gång på gång. Elever tränar genom repetition även när de lär sig matte och språk, de nöter multiplikationstabell och glosor. I slöjden ser eleven hur nötandet får en sak att växa fram.

Under tiden som arbetet pågår utvecklas vi också som människor. ”Det mycket besvikelse och frustration och samtidigt stolthet” säger Stina Westerlund som doktorerat i slöjd.

Ann-Charlotte Marteus har rätt i en sak – att skapa med händerna är givande och viktigt! Lyckan hos en 9-åring som virkat sitt första nyckelband, högstadieeleven som ritat och slöjdat ett skåp eller designern som belönas på Red dot award (kallas ibland designernas Nobelpris) – lyckan går inte att ta miste på.

Vi söker hela tiden det vackra, prylar runt om oss ska vara funktionella och flärdfulla. I slöjden tränar elever att designa och skapa det vackra och funktionella.

Det är brist på hantverkare i Sverige idag. Det behövs skickliga designer och hantverkare som kan erbjuda oss kvalité.

Alla barn måste få prova sig fram för att upptäcka sina förmågor och vad de gillar att göra allra mest – därför behövs en mångsidig skola – därför behövs slöjd.

Anne Bamford har forskat på uppdrag av Unesco och hon konstaterar att konst, kultur och kreativitet är nyckeln till en framgångsrik skola. Estetiska ämnen och kreativ undervisning ger helt enkelt bättre resultat i internationella undersökningar, som t ex PISA.

Annelie Nilsson Slöjdlärare Göteborg

Birgit Berndtzon Sievers Slöjdlärare Gränna