Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Opinionsbloggen

Moskéerna måste få skydd mot hatet

Juldagen 2014 blev en svart dag. En moské i Eskilstuna utsattes för ett brandattentat* och fem personer vårdas nu på sjukhus.

Bilderna där eldslågor slår ut ur moskén är dramatiska. Dessvärre är händelsen dock inte speciellt unik. I Avesta försökte någon bränna ner en moské i slutet av september i år. Och i somras anlades en brand vid ett moskébygge i Norrköping.

Totalt har sex av tio moskéer drabbats av skadegörelse, enligt en undersökning bland landets muslimska föreningar som utfördes på uppdrag av Nämnden för statligt stöd till trossamfund tidigare i år.

Det kan handla om allt från mordbränder, som i Eskilstuna, till krossade fönster och avhuggna grishuvuden som kastas in i lokalen. Det som möjligen sticker ut är att branden i Eskilstuna startade när människor befann sig i lokalen.

Det är ännu för tidigt att slå fast vad som ligger bakom branden i Eskilstuna. Men oftast när moskéer utsätts för bränder och skadegörelse ligger främlingsfientliga motiv bakom.

Krig och konflikter i omvärlden tenderar att öka attackerna även i Sverige. Islamofobiska handlingar ökade exempelvis efter attackerna i New York och Washington den 11 september 2001. Islamiska statens härjningar i Syrien och Irak verkar nu tyvärr ge samma effekt. Genom en sorts perverterad logik tvingas alltså människor i Sverige klä skott för vad människor gör i religionens namn hundratals mil bort.

Men det tycks också finnas en ilska mot att Sverige har blivit ett mångkulturellt samhälle och att det nu även finns moskéer och inte bara kyrkor i städerna.

Anlagda bränder som den i Eskilstuna är ett uppenbart hot mot människors liv och hälsa. Men det är också en attack mot religionsfriheten i Sverige.

Församlingsmedlemmar drar sig redan för att stå med namn och bild på moskéernas hemsidor, enligt den kartläggning som utfördes tidigare i år. Och kvinnor med huvudduk trakasseras ofta i offentligheten.

Den vanliga bilden av en moské är den av en påkostad byggnad med stor kupol och torn för böneutrop. I verkligheten ser svenska moskéer dock oftast ut som i Eskilstuna – inrymda i enklare lokaler, ofta i källare. För dem utgör bevakningskostnader och försäkringspremier redan en stor utgiftspost. Om attackerna ökar innebär det ett hot mot hela verksamheten.

Dessvärre uppger företrädare för moskéer att man upplever att det inte är någon idé att anmäla hot och våld till polisen. Den misstron måste överbryggas. Rättsväsendet måste ta hatbrotten på största allvar.

Larm och väktare är egentligen ingen långsiktig lösning när medmänniskor attackeras för sin tro och sina övertygelsers skull.

Men på kort sikt behövs de rent defensiva åtgärderna förstärkas. Nämnden för statligt stöd till trossamfund har föreslagit att det statliga stödet för skyddsåtgärder till moskéerna ska öka. Det är bara att instämma. Hatet och våldet kan inte få segra.

PATRIK KRONQVIST

UPPDATERING: Brandorsaken har ännu inte klarlagts. Polisen kan nu inte hitta det vittne som först uppges ha sett en människa kasta in något i moskén strax före branden.