Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Opinionsbloggen

Carl B Hamilton svarar Isobel Hadley-Kamptz

”Borgerlig klyfta om EU – äntligen” är kärnan i, och rubriken på Isobel Hadley-Kamptz’ (IHK) krönika (19/11).

Förlåt, vadå ”äntligen” klyfta? Det har alltid gått en vattendelare i svensk politik mellan europavänner och motståndare. IHKs åsiktsvänner har t ex varit Nils Lundgren, Hans Lindqvist, Margit Gennser, Jonas Sjöstedt, Marita Ulvskog och Jimmy Åkesson. Inom borgerligheten har det alltid rått olika meningar om vägen framåt för Europa.

IHK spetsar sin kritik med att det är EUs krav på reformer som gjort att det nu ”sitter både fascister och uttalade antisemiter” i grekiska regeringen. Om det är sant är det självklart djupt olyckligt, men som alla europeiska regeringar är de grekiska och italienska ansvariga inför sina folkvalda parlament. De reformer som ska genomföras måste godkännas av dessa. EUs krispolitik behandlas dessutom i alla nationella parlament och Europaparlamentet.

Att länder befriade från fascism, som Grekland, Italien, Spanien och Portugal, och från kommunistförtryck (Baltikum, f d Warszawapaktsländerna och Balkan) ivrigt sökt – och fortsatt söker! – EU-medlemskap får tas som bevis nog på att IHK har fel när hon betecknar EU som ”ett djupt antiliberalt projekt”.

IHK skiljer inte på åtgärder för akut krishantering och europavisionen. Beträffande krishanteringen är det i Sverige närmast enighet, exklusive V och SD. Den enigheten kan spricka framdeles, förvisso, eftersom Sverige håller på att bli en randstat i EU. Isåfall blir väl IHK ännu gladare, får man förmoda, med en djupare klyfta till bl a Baltikum, Finland, Polen och Tyskland.

Varje land som driver en vettlös ekonomisk politik går det illa för oberoende av vilket valutasystem man har. USA och Storbritanniens statsfinanser är i djup kris – utan euron. Kris råder i Grekland, Italien och Portugal – men inte i välskötta euroländer som Finland, Tyskland och Nederländerna.
Sverige har i 10 år klarat sig bra utanför EMU. Finland har samma period klarat sig bra inomEMU.

Alltså: Ska man lyckas reda upp skuldkrisen måste politiken och debattens fokus ligga på regler, skulder, underskott och tillväxt – inte på valutan – och med mer kännedom om Kontinentaleuropas klassiska problem än IHK visat.

Carl B Hamilton, riksdagsman (FP), ordförande i riksdagens EU-nämnd.