Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bildt har rätt om kärnkraften

I veckan tvingade elbristen Svenska Kraftnät att betala Vattenfall för att öppna upp Ringhals 1, som varit nedstängd sedan i våras. Även oljeverket i Karlshamn har börjat elda.Foto: ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
”Det är något fel när man tvingas att dra i gång det gamla oljekraftverket i Karlshamn för att klara elförsörjningen mitt i sommaren”, kvittrade Carl Bildt i veckan. Han har helt rätt.Foto: PONTUS HÖÖK

Ja, det produceras massvis med el i Norrland. Men vad hjälper det södra Sverige om elen inte når dit? 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Tänk att du vattnar din balkonglåda. För att pelargonerna ska växa måste all jord fuktas. Kruxet är att du bara får vattna i ena hörnet. För att tillräckligt med vatten ska nå andra änden, måste du hälla på stora mängder. Till slut svämmar första hörnet över. 

I princip så här fungerar det svenska elnätet. I ena änden – Norrland – finns enorma mängder el tack vare vattenkraften. I den andra – Götaland och halva Svealand – är tillgången begränsad. Skälet är att tillväxt drivit på elkonsumtionen samtidigt som kärnkraften delvis stängts av. 

Elen kan föras över från norr till söder via ledningar, men då uppstår blomkrukeproblemet. För att tillräckligt med el ska orka söderut, måste Norrland vrida på rejält. Överhettning uppstår och systemet slås ut, ungefär som när en säkring går. 

Nya och bättre ledningar kan byggas – det görs redan – men det är tidskrävande, dyrt och omständligt. De måste dras över tomter och skog, som folk äger, och riksintressen som skyddas av myndigheter som prioriterar annat än elförsörjningen. Bara tillståndsprocesserna tar i regel över tio år.

Att Sverige som helhet inte lider brist på el, som Aftonbladet inskärpte under torsdagen, spelar alltså ingen roll. I varje fall inte för de 85 procent av svenskarna som bor och verkar söder om Dalälven. De behöver mer el nu – i storstäderna hämmar bristen redan expansionsplaner. Och de kommer att behöva ännu mer framöver, när tusentals bilar ska laddas och energislukande serverhallar byggas.

Att Sverige som helhet inte har elbrist, som Aftonbladet inskärpte på torsdagen, spelar ingen roll för de 85 procent av svenskarna som bor söder om Dalälven.

I det korta loppet kan man importera kolkraft från Östeuropa, elda olja utanför Karlshamn, hoppas att vinden friskar i eller återstarta Ringhals 1, som stängdes ner under våren på grund av milt väder och coronaepidemin. 

På sikt krävs betydligt stabilare lösningar, som regeringen inte verkar förmögen att få till stånd. Att förlita sig på Baltikum och oljeförbränning är genant. Vindkraftverk är fula, men billiga och bra ur klimatsynpunkt. Långt fler skulle kunna byggas i Hanöbukten, Laholmsbukten och Öresund. 

Men då måste Sverige likt danskarna få ordning på bökiga, decentraliserade beslutsprocesser som sätter för många käppar i vindhjulen. Lagringskapaciteten måste utökas, eftersom elen bara produceras när det blåser. Precis som nya ledningar är det dyrt och tar tid, tekniken är fortfarande ung. 

Kvar är kärnkraften. Den är inte problemfri, men fortfarande det rimligaste alternativet i ett läge där politikerna vägrat ta ansvar för helheten och därmed bäddat för kroniska underskott – otänkbart för 15, 20 eller 30 år sedan. 

Kärnkraften är stabil, kraftfull och så ren att till och med FN förespråkar den. Att släcka ner den tidigare än nödvändigt är hialöst – fråga sydsvenskarna.  

”Det är något fel när man tvingas att dra i gång det gamla oljekraftverket i Karlshamn för att klara elförsörjningen mitt i sommaren”, konstaterade hallänningen Carl Bildt på Twitter i veckan. Han har helt rätt, oavsett vad Aftonbladet säger.