Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bidragsfuskarna kommer alldeles för billigt undan

Att myndigheterna sitter i samma hus räcker inte. Det är sekretessmurarna som måste ner för att fusket ska upptäckas och stoppas i större skala.Foto: PETTER ARVIDSON / BILDBYRÅN
Justitieminister Morgan Johansson låter utreda och utreda. Men i praktiken händer inte mycket.Foto: WIKTOR NUMMELIN/TT / TT NYHETSBYRÅN

Upptäcktsrisken för bidragsbrott är låg. Straffnivån också. Inte undra på att fusket fortsätter.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

De senaste veckorna har många lokalmedier rapporterat om olika fall av bidragsfusk. I en del fall till svindlande belopp.

Fusket kan delas upp i fyra grupper. Den som kostar skattebetalarna allra mest är assistansbedrägerierna. Flera fall utreds, som det i Pite älvdal.

Där har Försäkringskassan krav på 21 miljoner kronor mot en vd för ett assistansbolag, tillika mor till den 25-årige brukaren. Flera av de anställda har haft andra heltidsjobb, och överfört delar av sin assistanslön till modern.

Hon och sonen har lämnat landet. Dessförinnan hann hon sälja en fastighet i södra Sverige. Företaget är begärt i konkurs.

VD-mamman var uppenbarligen inte sugen på att skaka galler för grovt bidragsbrott. Hovrätten i Malmö dömde huvudmannen i assistanshärvan där till tre och ett halvt års fängelse. 

Tingsrätten i Örebro dömde i maj en bidragsbrottslig brukare till sex års fängelse. Assistansbolagets chef fick tre och ett halvt år. 

Det är bra att straffen är hårda för dessa bedragare. I de andra tre fuskgrupperna kommer förövarna lindrigt undan.

Ett inte ovanligt fusk är att börja jobba och samtidigt fortsätta kvittera ut sjukersättning - och ofta även bostadstillägg - på hel- eller deltid. 

I Skellefteå kräver Försäkringskassan 740 000 kronor av en man som arbetat när han varit sjukskriven.

Sen finns föräldrarna som kvitterat ut barnbidrag, bostadsbidrag, föräldrapenning och underhållsstöd trots att de inte bott i Sverige på flera år. 

Där handlar det också om ofta om hundratusentals kronor. I Kungsbacka krävs en kvinna på 480 000 kronor. 

Så har vi vab- och föräldrapengsfuskarna; de som anmäler vård av barn eller föräldraledigt fast de jobbar, har semester eller är sjukskrivna själva. Även här kan beloppen vara sexsiffriga, men ofta är de lägre.

När en kvinna i Höganäs åkte fast för VAB-fusk en andra gång handlade det om 29 000 kronor.

Trots att de tre senare typerna av bidragsbrott kan handla om stora summor blir straffet i regel mellan 30 och 70 dagsböter. Minimum är 50 kronor per dag, max 1 000 kronor

Riksdagen bör fundera på om det är rimligt när två snattade blusar för 800 kronor kan ge 110 dagsböter och stöld av smink för 80 000 kronor fyra månaders fängelse och utvisning.

Det allra viktigaste är att öka upptäcktsrisken,

Att låta det svida mer att bedra skattebetalarna kommer inte avskräcka alla som resonerar går-det-så-går-det. Det viktigaste är att öka upptäcktsrisken. 

Myndigheternas datasystem måste göras smartare så att de larmar när någon vabbar ofta eller när personer ökar sina inkomster fast de får ersättningar från allmänna försäkringar.

Sekretessmurarna mellan myndigheter måste rivas ned. Och inte bara i de pilotprojekt som gäller organiserade brottslingar.

Det kostar att bekämpa fusket, men det kostar ännu mer att låta bli.