Vinterns höga elpriser fick regeringen att strax efter nyår öppna plånboken. Hushåll med hög elkonsumtion lovades ekonomiskt stöd under tre månader. Men energiminister Khashayar Farmanbar påpekade att det handlade om ett exceptionellt ingripande.
”Vi tydliga med att det är en engångsåtgärd som inte kommer att komma tillbaka”, sa han i februari.
Uttalandet höll bara en dryg månad. På måndagen meddelade regeringen att den så kallade elpriskompensationen förlängs.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina skakar om världsekonomin. Allra tydligast syns det på de kraftiga prishöjningarna på olja och gas – vilket också smittar elpriserna i Europa. Men kostnaden för mat kommer också att stiga, Ukraina är en av världens största exportörer av vete. Bedömare varnar rentav för att världsekonomin kan gå in i en ny recession.
I det läget är det naturligt att stater som Sverige försöker stimulera ekonomin och stötta hushållen. Det paket som finansminister Mikael Damberg, S, presenterade på måndagen framstår dock som både plottrigt och ineffektivt.
Löftet om att elpriskompensationen skulle vara en engångsåtgärd bryts alltså. Elabonnenter får stöd även under mars månad – dock bara i södra Sverige, men denna gång gäller det även lågförbrukare.
Skatten på bensin och diesel sänks tillfälligt, vilket är försvarbart i detta akuta läge. Men alla landets bilägare ska dessutom få en engångsersättning om 1 000 kronor (bilägare i glesbygd får ytterligare 500 spänn). Denna drivmedelskompensation delas ut även till Teslaägare som inte kan tanka.
Regeringen vill också frysa nivåerna i reduktionsplikten. Nästa år kommer andelen biodrivmedel som tillverkarna måste blanda i bensin och diesel inte att öka, något som hade höjt kostnaden vid pump. Nackdelen är att den svenska efterfrågan på Putins olja därmed kommer att bli högre än vad den annars varit 2023.
Mikael Damberg försvarar märkligheterna med att man har valt lösningar som går snabbt att genomföra och som inte krockar med EU-direktiv – skatten på diesel får exempelvis inte sänkas mer. I det har han en poäng.
Men regeringens ryckiga och oförutsägbara politik riskerar att allvarligt skada den långsiktiga målsättningen att bryta Sveriges fossilberoende.
Chansen att Socialdemokraterna väljer att göra det ett valår är dock liten, tyvärr.
Det bästa sättet för konsumenter att långsiktigt möta höjda energipriser är åtgärder som att borra bergvärme, tilläggsisolera huset eller köpa en bränslesnål bil. Men varför ska man investera i en ny värmepump om chansen är stor att regeringen i stället kommer med ett nytt bidrag? Och hur ska man kunna räkna på investeringen om regeringen ständigt ändrar reglerna – två gånger på två månader med elpriskompensationen?
En viktig poäng med den stigande trappan i reduktionsplikten – som det rådde blocköverskridande enighet om så sent som i augusti ifjol – var också att bränsletillverkarna skulle våga satsa på ny produktion av biodrivmedel. Men nu ändras förutsättningarna plötsligt från en dag till en annan. Investerare lär dra öronen åt sig – marknaden hatar osäkerhet.
Faran är också att det kommer fler obetänkta stöd. Med vilka principiella skäl ska regeringen exempelvis värja sig mot krav på sänkta skatter på livsmedel när matpriserna stiger? Farmanbar har ju visat att löften om exceptionella engångsåtgärder bara är vatten värda.
Regeringens prioriteringar framstår därtill som ytterst besynnerliga detta krigsår. Utan att blinka vill Mikael Damberg satsa fyra miljarder kronor på att stötta elbilsköpare med en klimatbonus.
Samtidigt sipprar det ut information från försvarssamtalen om att regeringen inte vill ge mer än två miljarder kronor extra till försvaret under en tid när ÖB klagar på brist på ammunition. Vad är egentligen statens kärnuppdrag, enligt S?
Trots de snåriga reglerna och snäva avgränsningarna framstår träffsäkerheten hos regeringens stödsystem inte som mycket bättre än den hos ett avsågat hagelgevär.
Drivmedelskompensation till bilar som saknar tanklock! Abonnenter med fast elpris som tjänar pengar på elräkningen!
Hellre än att beskatta medborgarna hårt och sedan nådigt dela ut pengarna igen borde regeringen därför sänka inkomstskatten och låta folk själva välja om de vill lägga dem på bensin eller inte. Det skulle gynna även dem som cyklar eller tar bussen, vilket fler måste göra om vi ska klara både Putin och klimatet. Det skulle dessutom göra det mer lönsamt att arbeta.
Chansen att Socialdemokraterna väljer att göra det ett valår är dock liten, tyvärr.