Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Beställningsmord är inga pojkstreck

Stefan Löfven (S) lovade att Sverige skulle bli starkare och tryggare, men gängvåldet pekar på något annat. Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Polis och kriminaltekniker på plats efter att två människor skjutits ihjäl i en svenskregistrerad bil i Köpenhamnsförorten Herlev i juni. Nu har fyra personer, varav tre tonåringar, gripits misstänkta för dubbelmordet. Foto: JOHAN NILSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Denna halvautomatiska pistol hittade polisen på en 17-åring.

När minderåriga mördar på kontrakt måste samhället reagera resolut.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Ungdomsbrottsligheten har blivit grövre. Det handlar inte bara om snatterier och stulna mopeder utan också om tonåringar som beväpnar sig, säljer narkotika, rånar, misshandlar, våldtar – och mördar.

I november slog rikspolischefen Anders Thornberg larm om gängvåldet till regeringen: ”Bakom varje person som dödas eller grips och döms finns ett tio-femtontal som vill ta dennes plats. Vid flera av skjutningarna har offer och gärningsmän varit minderåriga”

Ett exempel på precis detta är konflikten mellan Järvagängen ”Shottaz” och ”Dödspatrullen”. I slutet av juni sköts två svenskar, varav en var en ledarfigur inom ”Shottaz”-nätverket, ihjäl i en bil i Köpenhamn. Nu har polisen gripit fyra personer misstänkta för dubbelmordet. Tre av dem är i tonåren. 

Polisen tvingas släppa tonåringarna direkt

För gängen finns det en logik i att låta allt yngre personer sköta den grova brottsligheten: När polisen griper en tonåring med vapen tvingas de oftast släppa honom efter bara några timmar. 

Eftersom regeringen har beslutat att barnkonventionen ska bli svensk lag får unga bara häktas i yttersta undantagsfall. Istället får polisen ringa socialtjänsten och be om att den unge ska tvångsvårdas, men där blir ofta svaret att det inte finns några platser. Och straffen är korta, när de väl utdöms. 

I måndags dömdes tre tonåringar mellan 16 och 18 år för människorov och grov misshandel, efter att de hållit en 45-årig man inlåst i en lägenhet i Farsta under en veckas tid. Tonåringarna torterade och förnedrade sitt offer, bland annat genom att skära in orden ”Fuck the police” i hans lår, och sedan hälla salt och sprit i såret. De hotade både mannen och hans son till livet. Straffet blev sluten ungdomsvård i mellan 14 och 21 månader.

På Järvafältet har det till och med blivit ett uttryck: ”Att brösta en fyra för att bli en hundragubbe”. Det betyder att man är villig att ta fyra års sluten ungdomsvård för mord – för att bli en fullvärdig gängmedlem.

Inför jourdomstolar och ungdomsfängelser

För att stoppa de kriminella gängens återväxt måste regeringen ta ett helhetsgrepp om hanteringen av unga lagöverträdare. Regeringen har aviserat att ungdomsrabatterna ska slopas för dem mellan 18 och 21 år, vilket är bra. Men de stora rabatterna från straffmyndighetsåldern till 18-årsdagen ser ut att bli kvar. 

Den viktigaste åtgärd som samhället kan genomföra, är att se till att ungas brottslighet får snabba och kännbara konsekvenser. Här kan Sverige lära av Kanada, som har jourdomstolar specialiserade på ungdomsbrottslighet. Enkla ärenden avgörs inom 24 timmar och domstolen kan döma den unge till skräddarsydda påföljder, som att tvätta bort klotter eller att placeras på ungdomshem långt ifrån hemorten.

Men Sverige borde också utreda särskilda ungdomsfängelser. Ansvaret för grovt kriminella tonåringar borde ligga på Kriminalvården. 

Det är inte rimligt att landets hårt ansatta socialtjänster ska ansvara för 17-åringar som vill ”brösta en fyra” och mördar på kontrakt.