Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

BB i Sollefteå lär följas av fler nedläggningar

Stefan Lövfen borde ta det lugnt med löftena. Foto: ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Genom att ställa ut orealistiska löften till landsbygdsbor riskerar politikerna att skapa ännu större besvikelse.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Donald Trump, landsbygdskommitténs slutbetänkande, nedläggningen av BB i Sollefteå och en debattör som talade nedlåtande om Värmland och Gotland som "skräpytor".

Det krävdes något av en perfekt storm, men plötsligt är landsbygdens problem i centrum av den politiska debatten.

Som av en händelse gör Stefan Löfven denna vecka också nedslag på 13 platser runtom i Sverige - bland annat i Sveg, Lessebo och Tidaholm.

Idén till resan sägs statsministern ha fått efter Trumps överraskande seger i presidentvalet, för vilken besvikna landsbygdsväljare spelade en avgörande roll. Och låter Löfven stundtals påfallande lik just en amerikansk presidentkandidat.

"Det här handlar om att återupprätta tron på en bättre morgondag för alla", sa han storslaget när han talade i köpcentret Commerce i Skövde på onsdagen.

 

Avfolkning i landsbygden

Löfven talar under sin turné ofta om att stad och land håller på att glida isär. I det har han rätt. Två tredjedelar av landsbygdskommunerna har tappat i invånarantal sedan mitten av 1980-talet.

Den utvecklingen får förödande följder både för skattekraft och för serviceutbud. Och det leder förstås till en stor ilska när invånarna måste betala lika mycket - och ofta mer – i skatt än storstadsborna, men tvingas nöja sig med betydligt sämre service.

I ljuset av den utvecklingen är det knappast konstigt att människor på landet har lägre förtroende för politiken och anser sig ha mindre möjlighet att påverka politiska beslut än de som bor i storstäderna.

Det riskerar att skada sammanhållningen i Sverige – och därför är det bra att landsbygdsfrågorna hamnar i fokus. Men politikerna får akta sig för att bädda för ännu större besvikelse och mer politikerförakt.

För man bör vara kritisk mot att staten har centraliserat sin verksamhet i betydligt snabbare takt än det privata näringslivet, att allt färre poliser syns på landsbygden och att de regionala tågbanorna lider av dåligt underhåll. Och visst behövs det såväl snabbare bredband som bättre möjligheter till fortbildning även på glesbefolkade platser.

 

Landsbygdskommittén har orealistiska krav

Men de senaste decenniernas avfolkning av landsbygden är inte främst en följd av politiska beslut. Den beror på ekonomiska realiteter och attitydförändringar. Högspecialiserade arbetsmarknader – liksom den innovativa servicesektorn – kräver täthet och stor befolkning för att växa fram. Och därtill tycks många unga föredra staden, även i de fall där det faktiskt finns lediga jobb på den mindre hemorten. Urbaniseringen är en stark kraft som sveper över hela jorden.

När politikerna diskuterar landsbygdspolitik anas dock sällan några gränser för politikens verkningskraft.

Den tvärpolitiska landsbygdskommittén anser exempelvis inte att det är acceptabelt "att de som bor utanför de växande stadsregionerna ges sämre möjligheter till "vardagsnära service och kultur". 
 Det kan man förstås tycka, men hur ska det i praktiken gå till att ge en Grängesbergsbo samma tillgång till kulturupplevelser som en göteborgare? Eller erbjuda samma service i Malmköping som i Malmö?

Och visst är det sympatiskt när Annie Lööf säger sig vilja se "utveckling i hela landet". Men Åsele har tappat mer än var tredje invånare på trettio år och kommunalrådet varnar för att man snart inte kommer att kunna upprätthålla den lagstadgade kommunala servicen. Vilka förslag finns som talar för utveckling där?

 

BB i Sollefteå lär följas av fler

Nedläggningen av BB i Sollefteå har blivit en symbolfråga för ilskan på landsbygden. Men den bistra sanningen är att fler vårdenheter och byskolor kommer att läggas ner om befolkningen fortsätter att vika - inte bara av kostnadsskäl utan också för att det ska gå att rekrytera personal och upprätthålla kvaliteten.

Hur man ska lösa den ekvationen och samtidigt försöka hålla ihop landet är en oerhört svår fråga. Men ett första steg är att politikerna vågar tala klarspråk om hur verkligheten faktiskt ser ut.

 

Läs också:

Populistiska självständighetskrav räddar inte Norrland

Forskaren: Många samhällen lär försvinna från kartan

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!