Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Bawar Ismail

Överlever Nato med en president Trump?

Donald Trump vill inte gå till Baltikums försvar om Ryssland attackerar. Vinner han presidentvalet i november kan det innebära slutet på Nato.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Tänk om Donald Trump blev president i USA? Vad hade hänt då? Den frågan har många ställt sig den senaste tiden. De flesta skulle nog svara att murar hade byggts mot Mexiko. Muslimer hade fått inreseförbud till USA. Aborträtten hade kraftigt inskränkts.


Men Trump hade även låtit världens despoter verka i fred, om man får tro hans egna ord. Han hade låtit Bashar al-Assad sitta kvar i Syrien – trots inbördeskrigets många offer och användningen av kemiska stridsvapen mot civila. Han hade låtit Nordkorea fortsätta hota sin södra granne med missilskjutningar. Han hade låtit Erdogan fortsätta sin vedergällning mot politiska motståndare efter den misslyckade militärkuppen.

En president Trump hade också påverkat oss i Europa negativt. Han hade gett Rysslands Vladimir Putin fria händer att göra vad han vill i sitt närområde.

I Republikanernas nya utrikespolitiska plattform lyckades Trumps lojala följare urvattna texter om amerikanskt stöd till Ukraina i kriget mot Ryssland.


Själv har Trump sagt att han skulle komma ”mycket bra” överens med Putin. Och när han blev hyllad av den ryske autokraten svarade Trump att det var en ”stor ära”.

Men det blir värre. I en intervju med New York Times uttryckte Trump åsikter som går tvärs emot decennier av republikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Vid frågan om han skulle försvara Baltikum mot ett ryskt anfall svarade han: ”Om de fullföljt sina åtaganden till oss, ja”.


President Trump skulle alltså villkora försvaret av sina Nato-allierade. Om Estland invaderades av ryska trupper skulle Trump först försäkra sig om att esterna gjort något för honom innan han ger order om militärt stöd.

Detta innebär i praktiken att Nato som försvarsallians skulle dö under en Trump-administration. Det är förvisso det värsta scenariot. Det är långt ifrån säkert att Trump som president skulle agera utifrån det han tycker och tänker.

Men det är en farlig linje som Republikanernas presidentkandidat ger uttryck för. Och något som är lika illavarslande är att Europa inte verkar redo för en eventuell framtid där USA inte längre är den främsta försvarsgarantin.


Sedan andra världskrigets slut har den europeiska kontinenten förlitat sig allt för mycket på den amerikanska försvarsmakten. I dag är det bara fem av Natos europeiska medlemmar som når upp till försvarsorganisationens så kallade 2%-mål, det vill säga att den nationella försvarsbudgeten ligger på två procent av BNP.

Men några europeiska ledare verkar ha fattat att ingenting kan tas för givet. Tysklands förbundskansler Angela Merkel erkände i juni att det måste satsas mer på det tyska försvaret.

Fler europeiska länder bör komma till liknande insikter som Merkel. Det gäller även Sverige, trots att vi inte är ett Nato-land. Försvarsminister Peter Hultqvist har ju fördjupat Sveriges militära samarbete med USA. Tillsammans med sin amerikanska kollega Ash Carter har Hultqvist slagit fast att den transatlantiska länken är avgörande för Europas säkerhet.


Men vad spelar det för roll om Donald Trump vinner valet i november? Det kan i värsta fall leda till att USA lämnar Europa åt sitt öde. Det är inte önskvärt när Ryssland agerar allt mer aggressivt i sitt närområde.


Läs också: President Trump vore en mardröm

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.