Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Barn som rånar och plågar måste möta konsekvenser

Anmälningarna om våldsbrott som begåtts av barn under 15 år har ökat kraftigt på senare år. Mellan 2016 och 2019 med hela 35 procent. Offren är ofta barn.Foto: COLOURBOX
Regionpolischef Carin Götblad är överraskad över ökningen av ungdomsbrott, brottslingarnas låga ålder och hur grova deras övergrepp är. Foto: ANDERS YLANDER / ANDERS YLANDER GT/EXPRESSEN

Fenomenet med ungdomsgäng som rånar och förnedrar barn har nått den verbala medelklassens hemtrakter. Nu kanske kraftfulla åtgärder kan vidtas.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Antalet anmälningar om våldsbrott som begåtts av barn under 15 år har ökat kraftigt på senare år. Mellan 2016 och 2019 med hela 35 procent.

Polisregionen Mitt - Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län - har tittat närmare på 390 våldshändelser från i fjol. Regionpolischefen Carin Götblad erkänner att hon är förvånad, både över ökningen och över förövarnas låga ålder. Grovheten förbluffar också: ”Vi blir häpna över att det var så mycket allvarligt våld, sparkar, slag, rån, förnedringar”, säger hon till Sveriges Radio.

Barn under 15 år är inte straffmyndiga och tas i regel om hand av socialtjänsten. Det innebär att de kan fortsätta att bo hemma och gå i skolan som vanligt. 

Men varsamheten med de unga förövarna kan få brutala konsekvenser för offren. I värsta fall tvingas de möta sin plågoande - eller, oftare, ett gäng av plågoandar - både hemma i kvarteret och i skolan, som om ingenting hänt. De blir offer igen, med vuxenvärldens goda minne.

”Många föräldrar och barn som blir utsatta vågar inte medverka i utredningen för man är så rädd för repressalier från de här gängen”, säger Carin Götblad.

Så kan vi inte ha det. Allvarlig brottslighet måste få konsekvenser även för unga. 

Stärk åklagarens makt

De bör självfallet lyftas ut ur sin skola om offret också går där. Socialtjänsten behöver resurstillskott så att den kan tvångsomhänderta unga (det är mycket kostsamt). 

Om Kriminalvården fick ta över ansvaret för brottslingar i åldrarna 15 till 17 så kunde socialtjänsten koncentrera sig mer på de riktigt unga.  

Samtidigt bör socialtjänstens ansvar för unga brottslingar beskäras:

Minderårigas brott utreds i vissa fall av polis - men det är sociala myndigheter som avgör följderna (stöd- eller vårdinsatser). Här borde åklagare ha ett ord med i laget.

Vid riktigt allvarliga brott, som mord eller grov våldtäkt, kan brotten även prövas i domstol, så kallad bevistalan. Men det är inte åklagare som väcker bevistalan - det kan bara socialnämnden, Socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare (!) göra.

Utvidga föräldraansvaret

Det måste styras upp. I december tillsatte regeringen en utredning, med direktiv som öppnar för att polisen ska utreda fler brott, att bevistalan ska kunna väckas av åklagare - och att bevistalan ska kunna väckas vid misstanke om andra brott än de absolut grövsta. 

Det är utmärkt. Dessutom borde straffmyndighetsåldern ses över liksom möjligheterna att häkta även de som är under 15 år. 

Föräldraansvaret bör också utvidgas, exempelvis genom att vårdnadshavare döms att betala skadestånd till brottsoffer när en bevistalan har fastställt barnets skuld. 

Den grova brottsligheten kryper ner i åldrarna. Det blir inte bättre av att vuxenvärlden tassar försiktigt på tå inför brutala övergrepp i stället för att sätta tydliga gränser och utmäta konsekvenser. Status quo gynnar absolut ingen.