Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Skottskadade småbarn – kan regeringen vakna nu?

Låtsaslek. Inrikesminister Mikael Damberg (S) förkunnar att alla barn ”ska” känna sig trygga i Sverige. Vad betyder det ens?
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN
Poliser på plats vid gångbron i Visättra, Flemingsberg, där skottlossning skedde under lördagkvällen
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Medan Sveriges politiker bråkar om strandskydd, skjuts barn i gängkriminalitetens land. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Barn ska alltid kunna känna sig trygga i vårt samhälle”, fastslog inrikesminister Mikael Damberg (S) i en skriftlig kommentar efter att det fruktansvärda hänt: Två små barn blev skjutna i Stockholmsförorten Flemingsberg på lördagskvällen.

Vad betyder detta ”ska”? Ska barn och deras föräldrar låtsas att det inte skjuts på ett vansinnigt sätt i otaliga svenska bostadsområden? 

Varför det? Så att regeringen kan fortsätta att låtsas? För det är uppenbart att de rödgröna fortfarande inte riktigt har tagit in hur alarmerande läget är.

Visst har många lagar skärpts, men när svåra målkonflikter anmäler sig, sticker regeringen huvudet resolut i sanden. Ett exempel på detta är hanteringen av unga kriminella. 

Det finns i dag barn som inleder sin brottsliga bana redan i 12-13-årsåldern, om inte tidigare. I övre tonåren är de redan grovt kriminella. 

I Sverige tas ungdomar i regel om hand av socialtjänsten; fängelsestraff ska undvikas till varje pris. Men det är en ordning som medför tragiska konsekvenser. 

Tonåringar kan ju även användas som mördare vid beställningsmord.

Kriminella nätverk har satt i system att rekrytera barn. De är perfekta att anlita för att förvara och transportera narkotika och vapen. Om de är under 15 får de ju inget straff alls, är de mellan 15 och 17 utgår saftiga straffrabatter.

”När jag kliver ur polisbilen och går fram till de kriminella på torget piper de unga i väg direkt, för det är de som har grejer på sig. De äldre däremot stannar kvar och pratar”, berättade en Stockholmspolis för ledarsidans Anna Dahlberg redan i februari 2017.

Detta ”snabbspår” in i gängkriminaliteten har alltså varit känt länge och utvecklingen går sannerligen inte åt rätt håll. Tonåringar lejs till och med för att utföra beställningsmord. Vi har fått en sorts barnsoldater.

Hur har då regeringen agerat? Bland annat genom att göra unga ännu mer attraktiva för kriminella nätverk. Minderåriga får numera max sitta häktade tre månader om det inte föreligger ”synnerliga skäl”. Dessutom tar man bort straffrabatten för 18-21-åringar, men behåller den för barn. Tala om olycklig tröskeleffekt.

Regeringens barnperspektiv är grunt, inte bara sett till ”barnsoldat”-aspekten. De kriminella ungdomarnas offer är också ofta barn som riskerar att möta sina plågoandar snart igen. Även om polisen har lyckats gripa brottslingarna, släpps de snabbt ut på gatan igen.

Problemen med unga brottslingar kan helt enkelt inte rundas om ”gängkriminaliteten ska knäckas”, med statsminister Stefan Löfvens ord.

Bra skolor och en fungerande socialtjänst är viktiga förutsättningar för att förebygga att unga dras in i kriminella gäng. Men det räcker inte. Det måste bli lättare att frihetsberöva barn. Fotboja och vistelseförbud måste användas generöst; de unga gangstrarna måste bokstavligen bort från gatan. Fler behöver omhändertas, vilket emellertid är extremt dyrt för kommunerna, särskilt om de är små. Här borde staten ta en väsentlig del av kostnaderna. 

Kriminalvården bör ta över ansvaret för grova unga brottslingar; det är inte rimligt att socialtjänsten har ansvar för exempelvis mördare. Dessutom är vården de får i dagsläget ingen framgångssaga, milt uttryckt. 9 av 10 tonåringar som misstänks för dödligt våld i aktuella fall hade nyligen vårdats på så kallade sis-hem, skrev DN i veckan

Apropå det sade Malin Östling, verksamhetschef på Statens institutionsstyrelse – som ansvarar för sis-hemmen – att fängelse kan vara en bättre idé för de grövsta brottslingarna. Hon gör också detta viktiga konstaterande:

”Brottsaktiva unga har generellt väldigt hög återfallsrisk, även internationellt. De ser sig många gånger som odödliga och har inte uppfattat avigsidorna med sin kriminalitet, vilket gör dem väldigt svårmotiverade för behandling.”

På söndagseftermiddagen skriver Expressen att en av de gripna efter skottlossningen är en 17-åring, de övriga är mellan 18 och 29 år och tidigare dömda.

Gängkriminaliteten göds underifrån; leden fylls på med barn. Det är fakta. Och det kan statsminister Stefan Löfven inte fortsätta att bortse ifrån om han ska leva upp till sina ord om att ”gängkriminaliteten ska knäckas”.

Regeringen måste sluta upp med sin låtsaslek, se verkligheten i vitögat och ta det tunga vuxenansvaret. Då kan barnen leka tryggare.