Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Barn ska inte tvingas vara med våldsamma pappor

Umgängesrätt eller umgängesfel? Även när hotbilden är så stor att mamman och barnen har flyttat till skyddat boende, bytt stad och identitet anser ofta domstolen att barnen ska fortsätta att träffa pappan.
Foto: DANIEL KARMANN / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN
Långt ifrån alla fall av misshandel i nära relationer polisanmäls. Myndigheterna bedömer att 200 000 barn i Sverige lever i familjer där det förekommer våld.
Foto: HENRIK ISAKSSON/TT / IBL

Ett barn som har sett sin pappa misshandla mamman eller syskonen ska inte tvingas till umgänge med honom.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det är inte bara den som träffas av sparkarna och slagen som kan fara illa av våld. Barn som blir vittne till att en förälder misshandlas kan också skadas. Så små barn som ettåringar reagerar med stress och oro om de sett sin förälder utsättas för våld. 

De större barnen tar på sig ett enormt ansvar: att gå emellan, att skydda syskonen, att vara snäll och foglig och hålla mamma vid liv. 

”Jag sov alltid med öppen dörr för att kunna springa ut och skydda mamma. Jag kunde springa in om han ströp henne eller rev sönder kläder.

Det berättade ”Emelie”, som i dag är vuxen, vid en hearing för Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld. Hennes pappa misshandlade hennes mamma från det att Emelie var åtta år, tills att hon var tolv.

Svenska myndigheter bedömer att drygt 200 000 barn lever i familjer där det förekommer våld. De löper större risk att drabbas av ångest, depressioner, posttraumatisk stress och beteendeproblem än andra barn. Våldet och stressen de lever med kan också påverka inlärningen. Hos förskolebarn har man sett att både minnesförmågan och den språkliga utvecklingen påverkas negativt.

Därför är regeringens förslag om att införa ett nytt barnfridsbrott bra. Det innebär att den som att utsätter ett barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i nära relation ska kunna dömas till två års fängelse.

Ska våldets cykel brytas måste barn som bevittnat våld få hjälp och trygghet.

Men det är inte tillräckligt så länge svenska domstolar tvingar utsatta barn att träffa föräldrar som också är förövare. 

Även när hotbilden mot mamman är så stor att hon flyttat till skyddat boende, bytt stad och identitet anser ofta rätten att barnen ska fortsätta att träffa pappan. Oavsett vad barnen själva vill.

Domstolen ska visserligen ta hänsyn till barnets bästa – men med det menas både barnets rätt att slippa övergrepp och barnets rätt till båda sina föräldrar. Två rättigheter som krockar när den ena föräldern är våldsam.

Om barnet vägrar att träffa sin pappa ligger det mamman i fatet. Då anses hon sabotera umgänget och kan förlora vårdnaden. 

”I fall där ena föräldern skyddar sina barn från den våldsutövande föräldern, bedöms de dessutom i högre grad som olämpliga, på grund av samarbetssvårigheter, än den förälder som utövar våldet”, skrev Unicef 2018.

Det borde vara självklart att föräldrar som slår, sparkar och hotar förverkar sina rättigheter. De borde bara få träffa barnen på barnens villkor, och självklart bara om barnen vill.

Att samhället tvingar traumatiserade småttingar att umgås med den de är rädda för är ett dubbelt svek. Det skickar signalen att det de sett och hört inte är så farligt, och att de inte är värda att lyssnas på. 

Justitieminister Morgan Johansson (S) öppnade i en riksdagsdebatt i förra veckan för att ändra lagen vad gäller våldsamma föräldrars umgängesrätt. Det bör ske skyndsamt.  Ska våldets cykel brytas måste barn som bevittnat våld få hjälp och trygghet.