Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Bakläxa för Anders Borgs glädjekalkyler

Betygsdags. Anders Borg får både ris och ros när ekonomerna i Finanspolitiska rådet granskar den ekonomiska politiken. Här presenterar finansministern vårbudgeten. Foto: Robban Andersson

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Så var det återigen betygsdags för Anders Borg när ekonomerna i Finanspolitiska rådet i går recenserade den ekonomiska politiken.

Som vanligt handlar det om både ris och ros, vilket ger oppositionen nya möjligheter att använda sig av rådets kritik för att lyfta fram någon gammal käpphäst.

Magdalena Andersson (S) välkomnar förstås att magister Lars Jonung och de andra i betygskollegiet låter exakt som hon: regeringens egna indikatorer visar att överskottsmålet inte nås.

Betyder det att regeringen slösar för mycket? Nej, säger ekonomerna. Anders Borg kunde ha fört en mer expansiv politik under 2013.

 

Om detta kan man tvista, men lagd budget ligger. Mycket talar dock för att budgeten i efterhand kommer att uppvisa större underskott än beräknat. Regeringens stora satsning i budgeten var en sänkning av bolagsskatten från 26,3 till 22 procent. Åtgärden måste också betraktas som en form av intern devalvering - att delvis försöka kompensera exportindustrin för effekterna av den urstarka kronan.

Skattesänkningen beräknas minska intäkterna med 16 miljarder kronor. För att få ekvationen att gå ihop - och kunna bemöta kritiken om ofinansierade skattesänkningar - hittade Anders Borg på en intäktspost. Det skärpta regelverket för företagens skatteplanerande med ränteavdrag skulle, simsalabim, dra in hela 9 miljarder kronor.

Finanspolitiska rådet konstaterar att de där beräkningarna om 9 miljarder måste anses som "mycket osäkra". Med andra ord en ren glädjekalkyl från Borgs sida.

 

Nästa bakläxa i ämnet glädjekalkyler handlar om finansdepartementets tidigare superoptimistiska tillväxtprognoser. Rådets pedagogiska illustrationer i rapporten är förödande effektiva i sin kritik. De visar hur regeringen systematiskt och "med råge" gjort ljusare bedömningar av BNP-tillväxten än andra offentliga prognosmakare som KI, ESV och SKL. Och vems prognoser under 2012 visade konsekvent lägst öppen arbetslöshet? Jo, Anders Borgs naturligtvis.

Finanspolitiska rådet påpekar syrligt att sådana här stora avvikelser från andra prognosmakare måste motiveras utförligt. Men bättre vore förstås om finansdepartementet på denna punkt slutade fungera som en politisk propagandaapparat. Såväl privatpersoner som företag förväntar sig ju ärliga prognoser som grund för sina investeringar och skuldsättning.

 

Kan ingen ansvarsfull tjänsteman träda fram och berätta hur den politiska ledningen korrigerar siffrorna i önskad riktning?

Till sist, en relativt säker prognos: Nästa år behöver inte Finanspolitiska rådet efterlysa mer stimulanser eftersom Anders Borg kommer att satsa på en häftig valbudget 2014. Han har definitiv börjat kratta manegen med sina uttalanden om behovet av mer tillväxtpolitik i EU.

Snåljåpen Borg har förvandlats till glädjekalkylernas Borg. Det är inte bara oppositionen som har svårt att hänga med i svängarna.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!