Betygsdags. Anders Borg får både ris och ros när ekonomerna i Finanspolitiska rådet granskar den ekonomiska politiken. Här presenterar finansministern vårbudgeten. Foto: Robban Andersson
Betygsdags. Anders Borg får både ris och ros när ekonomerna i Finanspolitiska rådet granskar den ekonomiska politiken. Här presenterar finansministern vårbudgeten. Foto: Robban Andersson

Bakläxa för Anders Borgs glädjekalkyler

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Så var det återigen betygsdags för Anders Borg när ekonomerna i Finanspolitiska rådet i går recenserade den ekonomiska politiken.

Som vanligt handlar det om både ris och ros, vilket ger oppositionen nya möjligheter att använda sig av rådets kritik för att lyfta fram någon gammal käpphäst.

Magdalena Andersson (S) välkomnar förstås att magister Lars Jonung och de andra i betygskollegiet låter exakt som hon: regeringens egna indikatorer visar att överskottsmålet inte nås.

Betyder det att regeringen slösar för mycket? Nej, säger ekonomerna. Anders Borg kunde ha fört en mer expansiv politik under 2013.

 

Om detta kan man tvista, men lagd budget ligger. Mycket talar dock för att budgeten i efterhand kommer att uppvisa större underskott än beräknat. Regeringens stora satsning i budgeten var en sänkning av bolagsskatten från 26,3 till 22 procent. Åtgärden måste också betraktas som en form av intern devalvering - att delvis försöka kompensera exportindustrin för effekterna av den urstarka kronan.

Skattesänkningen beräknas minska intäkterna med 16 miljarder kronor. För att få ekvationen att gå ihop - och kunna bemöta kritiken om ofinansierade skattesänkningar - hittade Anders Borg på en intäktspost. Det skärpta regelverket för företagens skatteplanerande med ränteavdrag skulle, simsalabim, dra in hela 9 miljarder kronor.

Finanspolitiska rådet konstaterar att de där beräkningarna om 9 miljarder måste anses som "mycket osäkra". Med andra ord en ren glädjekalkyl från Borgs sida.

 

Nästa bakläxa i ämnet glädjekalkyler handlar om finansdepartementets tidigare superoptimistiska tillväxtprognoser. Rådets pedagogiska illustrationer i rapporten är förödande effektiva i sin kritik. De visar hur regeringen systematiskt och "med råge" gjort ljusare bedömningar av BNP-tillväxten än andra offentliga prognosmakare som KI, ESV och SKL. Och vems prognoser under 2012 visade konsekvent lägst öppen arbetslöshet? Jo, Anders Borgs naturligtvis.

Finanspolitiska rådet påpekar syrligt att sådana här stora avvikelser från andra prognosmakare måste motiveras utförligt. Men bättre vore förstås om finansdepartementet på denna punkt slutade fungera som en politisk propagandaapparat. Såväl privatpersoner som företag förväntar sig ju ärliga prognoser som grund för sina investeringar och skuldsättning.

 

Kan ingen ansvarsfull tjänsteman träda fram och berätta hur den politiska ledningen korrigerar siffrorna i önskad riktning?

Till sist, en relativt säker prognos: Nästa år behöver inte Finanspolitiska rådet efterlysa mer stimulanser eftersom Anders Borg kommer att satsa på en häftig valbudget 2014. Han har definitiv börjat kratta manegen med sina uttalanden om behovet av mer tillväxtpolitik i EU.

Snåljåpen Borg har förvandlats till glädjekalkylernas Borg. Det är inte bara oppositionen som har svårt att hänga med i svängarna.

Ledarredaktionen
Ledarredaktionen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressens ledarsida på Facebook för tips om fler liberala ledare och krönikor.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag