Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Att stoppa Preem hjälper inte klimatet

Skärpningen av EU:s system för handel med utsläppsrätter är Isabella Lövins största miljöpolitiska framgång. Därför är det en ödets ironi att just hon tycks gå i bräschen för att underminera utsläppshandeln. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Preems raffinaderi i Lysekil ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Nu ska regeringen pröva om anläggningen får byggas ut. Foto: THOMAS JOHANSSON/TT / TT NYHETSBYRÅN

Att stoppa Preems utbyggnadsplaner vore bara dyr symbolpolitik. Regeringen borde i stället pröva statens klimatfarliga investeringar.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”The Swedish proposal” var Miljöpartiets största - och kanske minst kända - miljöpolitiska framgång under den förra mandatperioden. Klimatminister Isabella Lövin, MP, kan ta åt sig en stor del av äran för skärpningen av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Den reformen tros minska utsläppen av skadliga klimatgaser med uppemot 50 gånger Sveriges årliga utsläpp.

Därför är det en ödets ironi att just Miljöpartiet tycks gå i bräschen för att underminera utsläppshandeln. På fredagen meddelade Lövin att regeringen tar över miljöprövningen av Preems utbyggnad av raffinaderiet i Lysekil. 

Klimatministern ville inte ”föregå vad vi kommer att komma fram till”. Men allt annat som Lövin sa på presskonferensen indikerar att regeringen tänker stoppa utbyggnadsplanerna. Varför skulle den annars vilja ta ansvar för prövningen?

Preems utbyggnad ska granskas 

På ytan kan det framstå som en seger för klimatet. Expansionen skulle fördubbla raffinaderiets redan höga utsläpp och göra det till Sveriges enskilt största utsläppskälla av koldioxid.

I praktiken skulle dock de samlade utsläppen inom EU inte minska med ett enda ton. Anledningen är att raffinaderiet ingår i utsläppshandelssystemet som omfattar tung industri, stora energianläggningar samt flyg. I korthet: Om Preem inte köper fler utsläppsrätter kommer någon annan att göra det.

Man kan visserligen hävda att det finns en fara att tunga investeringar i fossil teknik gör det svårare för politikerna att driva på för en tuffare klimatpolitik. Men risken framstår som större att Sverige genom egna särregler i stället försvagar handelssystemet. 

Grundtanken är ju att EU-länderna inte ska bedriva någon nationell klimatpolitik för de sektorerna. På en stor, gemensam marknad kan kostnaden för utsläppsminskningar hållas nere, vilket i sin tur möjliggör ännu mer ambitiösa klimatmål - till exempel genom att höja takten med vilken utdelningen av utsläppsrätter minskar.

Handeln med utsläppsrätter hotas

I stort har systemet varit framgångsrikt, utsläppsminskningarna har varit större för de sektorer som ingår i handeln än för de som står utanför.

Om regeringen vill göra verklig nytta borde den miljöpröva fler av statens egna investeringar i stället. Naturvårdsverket har till exempel klagat på att stora vägprojekt som Tvärförbindelse Södertörn och utbyggnaden av E22 förbi Söderköping går på tvärs med Sveriges klimatmål.

Utsläppen från vägsektorn ingår inte i utsläppssystemet utan i ett separat system där Sverige lovat EU vissa minskningar. Det betyder att om Sverige får ner emissionerna från trafiken - och lovar att annullera sina överprestationer i stället för att sälja dem till mindre framgångsrika EU-länder - skulle det ge verkliga utsläppsminskningar.

Att stoppa Preems utbyggnadsplaner vore däremot bara dyr symbolpolitik.

Det är en myt att det har blivit dyrare att köra bil. Miljöexperten Magnus Nilsson gästar Ledarsnack.