Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Att sno vab-pengar är värre än vinterkräksjuka

FÖRSÄKRINGSKASSAN. Hittar storfuskarna i dag. Med samkörning med Skatteverket går det att hitta föräldrar som snattar vab-pengar.Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / IBL
ARDALAN SHEKARABI. Socialförsäkringsministern (S) bör driva på för att minska sekretessbarriärerna mellan myndigheter. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
URK. De allra flesta barn det vabbas för är sjuka på riktigt. I år har vinterkräkset varit värre än i fjol.Foto: SHUTTERSTOCK

Äntligen verkar Försäkringskassan få ett enkelt digitalt stöd för att spåra vab-fuskare. Fler myndigheter måste få jobba smartare mot bedragare. Snarast.  

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Det var inte bara borgerliga politiker som pratade om misstänkt fusk och överutnyttjande av välfärdssystemen i början av 2000-talet. Vanligt folk gjorde det också, i ogillande ton. Någon såg hur grannen på egen hand helrenoverade huset fast hen var heltidssjukskriven för dålig rygg.

En annan hörde någon skrocka förnöjt över hur lätt det var att stärka hushållskassan genom att ta ut vab-ersättning fast man jobbade på som vanligt.

2004 undersökte Riksförsäkringsverket - som Försäkringskassan (FK) hette då - storkonsumenterna av tillfällig föräldrapenning, de som hade fler än tio uttag om året. Resultatet var nedslående. 

39 procent av föräldrarna hade lämnat felaktiga uppgifter, och i sju av tio fall handlade det om att man jobbat när man påstått sig vara hemma.

Frånvarointygen skapade krångel

Regeringen Reinfeldt försökte stoppa fusket genom att kräva att föräldrarna skaffade frånvarointyg från förskola och skola. Försäkringskassan överhopades av otillräckligt ifyllda blanketter, vilket ledde till långa utbetalningstider. 

FK bad att få slippa intygen, och så blev det. År 2011 hävdade generaldirektör Dan Eliasson att fuskarna kunde hittas på enklare vis, en utredning hade föreslagit att arbetsgivare skulle lämna inkomstuppgifter till Skatteverket varje månad.

Därav blev intet. I stället har FK ökat sin kontrollverksamhet. 2018 krävde man och fick tillbaka 69 miljoner kronor. I fjol handlade det om 81 miljoner. En del föräldrar har slarvat, andra har medvetet snott åt sig pengar, som värst uppåt en halv miljon kronor på några år.

Nu hoppas Försäkringskassan ånyo på att få arbeta automatiserat. Sedan i fjol måste arbetsgivare lämna inkomstuppgifter för varje individ en gång i månaden till Skatteverket. Deklarationen innehåller mängder av uppgifter, att lägga till vab-frånvaro torde inte innebära mycket extrajobb. 

Det är bara att göra. Om än många år för sent.

Sekretessen är bedragarens bästa vän

Tyvärr är denna sölkorvighet typisk för såväl denna som tidigare regeringars insatser för att upptäcka och stoppa brottslighet, inte minst inom välfärden. 

Myndigheter måste skaffa automatiska varningsflaggor i datorsystemen och larma varandra när de ser konstigheter. Sekretessen kan inte få stå i vägen. Hittar Skatteverket adresser och lägenhetsnummer med skumt många folkbokförda, måste kunna tipsa kommunen och fastighetsägaren. Till exempel.

Bilmålvakterna - och personerna bakom dem - ska efter alla år möta mer besvär. Den som i över sex månader har haft obetalda parkeringsavgifter på mer än 5 000 kronor ska få användningsförbud för fordonet. Men först 2021.

Samordningsnumren, som delas ut närmast blint till personer som inte är bokförda i Sverige, bäddar för bedrägerier. Utredning är tillsatt. Den ska vara klar i april 2021. 

”Långsamhetens lov” är en bra boktitel. Men den funkar inte som arbetsprincip för regeringen.