Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Att låta barn korrigera kön kan ha ett högt pris

Ministrarna Annika Strandhäll och Alice Bah Kuhnke vill göra det enklare för barn att genomgå kirurgiska könskorrigeringar. Men forskare varnar för att staten därmed kan begå övergrepp.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Könskorrigering har utan tvekan förbättrat livet för många transpersoner. Men innan den nya lagstiftningen kan klubbas måste det säkerställas att den gör mer nytta än skada.Foto: HOSSEIN SALMANZADEH/TT / TT NYHETSBYRÅN

Kirurgisk könskorrigering är ett oåterkalleligt beslut. Det måste säkerställas att behandlingen gör mer nytta än skada.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Om en 15-åring vill tatuera sig krävs föräldrarnas godkännande. Staten utgår med rätta från att barn inte fullt ut kan förutse konsekvenserna av sina handlingar.

I den rödgröna regeringens förslag till ny könstillhörighetslagstiftning från i våras är synsättet ett annat. Statsråden Annika Strandhäll och Alice Bah Kuhnke vill göra det möjligt för minderåriga mellan 15 och 18 år att genomgå kirurgisk könskorrigering utan något absolut krav på vårdnadshavares medgivande.

Heather Brunskell-Evans, sociolog vid King’s College London, kritiserade det lagförslaget den gångna veckan i en artikel i tidskriften Kvartal. Hon menar att Sverige i progressivitetens namn riskerar att begå övergrepp mot barns rätt till fysisk integritet.

Kirurgisk könskorrigering för barn

Att förbättra situationen för transpersoner är en viktig politisk fråga. Det handlar om en utsatt grupp: Var tredje transperson har någon gång försökt begå självmord och var femte har utsatts för våld, enligt en rapport från Folkhälsomyndigheten.

Historien är mörk. Fram till 2013 behövde transpersoner sterilisera sig för att få genomgå könskorrigering. Nu betalar staten skadestånd till de drabbade.

Annika Strandhäll och Alice Bah Kuhnke adresserar således en angelägen fråga. Men kirurgisk könskorrigering är ett mycket långtgående - och till delar oåterkalleligt ingrepp. Barn som missar puberteten i sitt biologiska kön blir sterila och behöver därefter hormoner och medicinsk omvårdnad livet ut.

Förespråkare brukar ange den höga självmordsrisken som ett skäl till varför könskorrigering för minderåriga ändå bör tillåtas. Men bland de vuxna som har genomgått operation är det fortsatt vanligt med självmordsförsök och psykiska problem.  

Till saken hör också att det saknas forskning om vad underlivskirurgi får för effekter för personer som inte har fyllt 18 år. Det ger en fadd eftersmak till ministrarnas högtidsord om att Sverige måste ligga “i framkant”.

Stor ökning av dem som vill korrigera kön

Tanken bakom lagförslaget är att den enskildes självidentifikation ska vara styrande.  Men Economist noterade härom månaden att 13 procent av de barn som har kontakt med Storbritanniens nationella klinik för barns könsidentitet har någon form av autismdiagnos, jämfört med en procent i befolkningen i stort. Det kan leda till ett stelt tänkande kring sociala kategorier, påpekar tidningen.

En amerikansk forskare har också visat på förekomsten av kompisgäng med tonårstjejer där alla samtidigt hävdade att de har en transidentitet. Läkare som Economist talat med medger att de är oroliga för att den stora ökningen av tonåringar som genomgår könskorrigering om ett decennium eller två kommer att följas av en våg med personer som önskar återskapa sitt ursprungliga kön.

Könskorrigering har utan tvekan förbättrat livet för många transpersoner. Men innan ny lagstiftning för barn kan klubbas måste det säkerställas att det gör mer nytta än skada.

 

Fotnot: I tv-spelaren nedan visas det senaste avsnittet av Ledarsnack. Denna gång med kriminologen Manne Gerell om den ökande brottsligheten.