Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Att göra datorspel till OS-gren är en usel idé

OS-guldmedaljören Charlotte Kalla efter en vinst i 10 km fri stil. Samt datorspelare i Tyskland. Det ena är en sport på riktigt, det andra inte.
Foto: TOMASZ MARKOWSKI / IMAGO/NEWSPIX IMAGO SPORTFOTODIENST
OS-guldmedaljören från 2010, Charlotte Kalla, vann ännu en seger i november i sin favoritgren 10 km jaktstart i fri stil. Nu är det OS-dags igen. Foto: HEIDI KOIVUNEN / HEIDI KOIVUNEN/IBL ALL OVER PRESS FINLAND
Foto: MARTIN MEISSNER / AP TT NYHETSBYRÅN

E-sport som OS-gren är en dålig idé. Världens ungdom behöver mer fysisk rörelse och mindre skärmtid.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Istappar i näsan, andetag som bolmar i kylan och norska skidåkare som kokett fläker ut sig i målfållans snö. Vinter-OS är här! 

Tv-publiken dras med, beundrar och lovar högtidligt sig själva att gå oftare till gymmet. Många unga vill plötsligt börja vintersporta, särskilt om det går bra för de blågula. 

Numera vill även e-sportarna - de som tävlar i datorspel - vara med i OS-familjen. Oroande nog har de fått respons från exempelvis brittiska politiker och från arrangörerna av sommar-OS i Paris 2024: "Låt oss träffa dem, låt oss se om vi kan brygga lite broar", säger en företrädare till AP.

Svenska spelare är med på noterna. Andjela Kusmuk, datorspelare och spelkrönikör, säger till P1 Morgon kuusatt 40 miljoner spelare "uppenbarligen tycker att det är viktigt nog att kalla för sport." 

E-sport som OS-gren slag mot folkhälsan

Datorspel har förstås en rad positiva aspekter. Men det är inte en sport att sitta framför datorn och röra på fingrarna. Om vuxenvärlden sänder signalen till världens ungdom att så är fallet, genom att göra "e-sport" till en OS-gren, vore det ett slag mot folkhälsan. 

Barn och unga måste röra sig mer än de gör i dag och de bör ha mindre skärmtid, inte mer. I annat fall riskerar deras kroppar med tiden att bli en belastning, både för dem själva och för sjukvården. Inte heller psyket mår bra av en vegetativ livsstil.  

Nyligen krävde Jan Björklund (L) mobilförbud för femtioelfte gången. Och mobilregler är viktiga för arbetsron i klassrummet. Men det borde råda mobilförbud även på rasterna - av hälsoskäl. 

Barn ska inte umgås med sin smartphone på rasterna. De ska röra sig: hopprep, bollspel, en snabb runda runt skolbyggnaden, vad det nu kan vara. Eller åtminstone en promenad. 

Mer rörelse skulle kunna öka lugnet i klassrummet, inte minst bland killar med lite extra myror i ben och huvud. 

Pojkar som rör sig får bättre betyg

Läkaren Jesper Fritz jämförde slutbetygen hos elever som hade haft 40 minuters gympa varje skoldag sedan ettan, med elever som inte haft det. Det visade sig att de killar som rörde sig varje dag fick bättre betyg. Fler av dem kom in på gymnasiet. 

För flickorna påverkades inte betygen av fysisk aktivitet - men de är ju inte heller sorgebarnet, vad gäller skolprestationer.

Daglig idrott på schemat för alla elever är ogörligt, inte minst med tanke på lärarbristen. Skolorna får hitta på andra sätt att inkorporera rörelse i vardagen. Men när eleverna faktiskt har idrottslektion ska de förstås röra på sig - inte prata om att röra på sig! 

I dag räcker det barockt nog inte att vara Charlotte Kalla för att få A i idrott i nian. Toppeleven måste också - bland annat - kunna "utvärdera aktiviteterna genom att samtala om egna upplevelser och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om bla bla bla..."

Samtal om egna brännbollupplevelser är om möjligt ännu mindre en sport än vad datorspel är. Jan Björklund borde genast kräva att hans gamla betygskriterier görs om.

 

Läs också:

Vi är rökta, men barnens hjärnor kan räddas ännu 

 

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!