Arvid Åhlund
År 2000 drack killar i nionde klass i genomsnitt 5,3 liter sprit om året. Det låter hiskeligt, men motsvarar ungefär två folköl i veckan. Sedan dess har konsumtionen rasat kraftigt och konsekvent – i dag dricker nästan två tredjedelar i motsvarande mätgrupp inte en droppe.
Att supa till i parken eller på hemmafesten brukade vara en ”ritual in i vuxenlivet” och sätt att bevisa sin maskulinitet, säger professorn Jukka Törrönen till DN (7/6). Numera imponerar tonårskillarna på varandra genom att vara bäst på tv-spel i stället.
Tjejernas utveckling följer samma linje men är på sätt och vis intressantare. De drack som mest i mitten på 00-talet, då tv-serier som Sex and the City färgade kulturen och principen var att kvinnorna hade rätt att leva lika fritt och obekymrat som männen.
Sedan kom sociala medier och nymoralismen, och tjejernas alkoholkonsumtion rasade den också. Rädslan för att filmas på fyllan och hängas ut på Facebook, Instagram eller Snapchat spelar stor roll, enligt Centrum för alkohol- och narkotikaupplysning.
Att svenska tonåringar dricker mindre än förut har förstås många positiva aspekter, mest hälsorelaterade. Att vara full är farligare än att vara nykter. Baksmällorna sitter i flera dagar, också bland unga som knappt känner av dem, vilket påverkar skolprestationerna.
Och enligt en färsk studie vid Malmö universitet, har ungdomsbrottsligheten minskat kraftigt de senaste 20 åren eftersom kidsen ”dricker mindre alkohol och därför tillbringar mindre tid i riskfyllda miljöer.”
Vad man än mäter är tendensen samma: ungdomarna festar, sportar, läser och ligger mindre än föregående generationer.
Mindre diskuterat är vad skiftet säger om dagens tonåringar på ett mera allmänt plan. Nynykterismen är ju ingen isolerad trend, utan del i en bredare rörelse som faktiskt börjat likna ett slags tyst kulturrevolution. Vad man än mäter är tendensen densamma: ungdomarna festar mindre, sportar mindre, läser mindre och ligger mindre än föregående generationer.
I stället tenderar många att hänga framför datorn eller i soffan med mobilen och ett glas Coca Cola. Föräldrarna har blivit ”mer som kompisar”, säger Törrönen – men utövar också en helt annan kontroll än tidigare via telefonen och sociala medier-konton.
Det känns säkert mycket tryggt, men är i själva verket en stor björntjänst. Forskningen visar ganska tydligt att barns och ungdomars ”autonomi” – tänk möjligheten att leka fritt, hänga hemma utan föräldrarna, eller för den delen att smygdricka öl i en buske – är livsviktigt för att utveckla de färdigheter som vuxenvärlden fäster störst vikt vid.
I viktiga boken Coddling of the American Mind – läs den – sammanfattar psykologen Jonathan Haidt det som ”de små riskerna och negativa erfarenheterna som är avgörande för att barnen ska utvecklas till självständiga, kompetenta och ansvarstagande vuxna” – alltså precis det vi vill, men numera de facto motverkar.
Visst, mycket av detta är strukturellt. Mobiler och sociala medier kommer inte att försvinna. Dataspel kan rentav vara nyttiga. Och det går i vilket fall inte att tvinga ungdomar att leva loppan om de inte vill.
Men begränsa skärmtiden, för guds skull. Köp böcker. Uppmuntra vartenda infall som inbegriper fysisk rörelse. Och gå inte i taket om 15-åringen mot förmodan sover ruset av sig på lördag.
Att kasta upp i buskarna är också en erfarenhet. Man skulle rentav kunna kalla det ett hälsotecken.