Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer
Arvid Åhlund

Jippie och hjälp - kapitalet har blivit PK

Foto: ZEF NIKOLLA / AP FACEBOOK

Amerikanska storföretag pressar svenska att anamma ”rätt” värderingar. Lyssna på dem om klimatet men strunta i identitetspolitiken.


Kommentera artikeln! När du läst texten får du gärna dela med dig av dina tankar i kommentarsfältet längst ner.

Detta är en krönika från Expressens ledarredaktion. Expressens politiska hållning är liberal.

Chefen för Sveriges femte största företag Scania lämnar för nystartade H2 Green Steel, som ska tillverka fossilfritt stål i Boden. Det säger något om vart vindarna blåser. Klimatarbetet genomsyrar numera svensk ekonomi helt och fullt, mest tack vare samspelet mellan marknadskrafter och regleringar. 

Mindre känt är hur näringslivet självt driver på omställningen, inifrån och uppifrån. 

Svenska företag ägs till stor del av andra och större företag – allt fler utländska. Till exempel är amerikanska Blackrock – en megafond vars totala tillgångar motsvarar Tysklands och Japans kombinerade BNP – numera näst största ägaren på Stockholmsbörsen. Därmed har man också konkret inflytande över hur många svenska företag styrs.

Och Blackrock ligger inte direkt lågt. I fjol uppmanade man företag som man har ägarandelar i att ta fram detaljerade strategier för att minska utsläppen. Man har börjat sälja av innehav i bolag som inte ställer om tillräckligt snabbt. Och man har i princip antytt att direktörer som inte tar uppmaningarna på allvar kan få sparken. 

På så sätt gör man ett rätt ovärderligt arbete i kampen mot utsläppen. Sanningen är att få andra aktörer har Blackrocks räckvidd och muskler.

Klimatförändringarna är ett existentiellt hot som har massivt stöd i vetenskap. De identitetspolitiska kraven är ett uttryck för ideologiska övertygelser som stora delar av befolkningen inte ens delar.

Kruxet är att ”fondaktivismen” inte är begränsad till klimatområdet. Den ingår i en större strömning som brukar kallas ”woke capitalism” – ungefär upplyst eller medveten kapitalism – och som hårdraget går ut på att stora företag signalerar fina värderingar och pressar mindre att göra likadant.

Blackrock sätter numera samma tryck på företag i mångfaldsfrågor som på klimatområdet, till exempel. 

I samma anda vill New York-börsen Nasdaq att företag som noteras där kvoterar styrelsemedlemmar efter etnicitet och sexuell läggning. 

Och i Sverige överväger SEB att införa ”mångfaldskrav” i styrelserna för företag som nyttjar vissa av bankens tjänster.

Högern har gått i taket, vilket är begripligt men rätt ironiskt – Blackrock et al omfamnar ju inte identitetspolitiken av ideologiska skäl utan av krasst affärsmässiga. Den traditionella vänstern är också misstänksam – den ser de godhetssignalerande storföretagen som en varg i byxdress. 

I princip har bägge rätt. Det finns något djupt olustigt och i grunden absurt över att svenska företag prackas på fina värderingar av amerikanska bjässar som positionerar sig i ett inhemskt kulturkrig för att göra vinst. 

Visst, man kan invända att den hållningen rymmer ett hyfsat mått av hyckleri – varför ska megafonderna haussas när de driver rätt linje på klimatområdet men baissas när de gör likadant i rättvisefrågor?

Svaret är enkelt – klimatförändringarna är ett existentiellt hot som har massivt stöd i vetenskap och som få seriösa röster ifrågasätter. De identitetspolitiska kraven är något annat: ett uttryck för ideologiska övertygelser som stora delar av den svenska (eller för den delen amerikanska) befolkningen inte ens delar. Det är ingen trivial skillnad. Klimatkris är inte kulturkrig.


KOMMENTERA ARTIKELN

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Expressen möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till expressen.se. Expressen granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen expressen.se. Läs mer om kommentering här.