Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Arter i fara: Vi sågar av den gren vi sitter på

Miljöexperten Jonas Grafström om den enorma utmaningen.
Ingen bisak. Ett bi uppvaktar en körsbärsblomma i tyska Erfurt. En miljon arter som vi tagit för givna hotas av utrotning. Med katastrofala följder. Foto: JENS MEYER / AP
Plast och annat bråte på en strand i Danmark - fult, men mänskliga föroreningar är framför ett hot mot levande, och livgivande, hav. Foto: SILKE KITSCHA FREDERIKSEN / COLOURBOX

En miljon arter riskerar att utrotas. Extremt intrikata ekosystem får ge vika när allt fler människor breder ut sig. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

”Tallyho, tallyho, jag har skjutit en dront, en dront har jag skjutit med luntlåsgevär”, skaldade Harriet Löwenhielm i början av 1900-talet. Dronten var redan då en mytisk varelse - men den är inget sagodjur. Den levde i godan ro på ön Mauritius, utan naturliga fiender. Men dronten hade två fatala svagheter: den kunde inte flyga och var inte rädd för människor. Big mistake. 

Mauritius upptäcktes av människan på 1400-talet. Mindre än 200 år senare var dronten utdöd.

Och på den vägen är det. Den 6 maj kom ett larm från FN:s forskarpanel för biologisk mångfald: Utrotningen av växter och djur sker i alltmer uppskruvad takt. En miljon arter riskerar att försvinna, många redan inom ett decennium, om vi inte agerar snabbt.

Detta hot är existentiellt för människan. All vår rikedom och våra livsbetingelser är gåvor från jorden och dess myller av ekosystem. 

Människor och städer breder ut sig

Är det uppvärmningen spökar nu igen? Ja, klimatförändringarna spelar en viktig roll - men störst påverkan på mångfalden har människans direkta utnyttjande av land och hav. 

Jordbruksmarkerna breder ut sig; i dag används mer än en tredjedel av jordens landmassa till odling och boskapsskötsel. Städernas utbredning har fördubblats sedan 1992. 

Denna expansion sker på bekostnad av skogar, ängar och våtmarker. Artrikedom och extremt sofistikerade ekosystem får vika för industriell likriktning och människors liv och lek. 

Sjöar och hav, å sin sida, drabbas av allt från kustnära bebyggelse till överfiskning, plastinvasion och kemiska föroreningar. 

Accelererande arthot - liksom befolkningstillväxt

Påfrestningarna på land och hav har accelererat sedan 1970-talet. Samtidigt har jordens befolkning fördubblats. Ju fler vi människor blir, desto större avtryck gör vi. Två personer använder mer resurser än en, vare sig det handlar om flygstrejkande veganer i Umeå, nyrika globetrotters från Peking eller utfattiga jordbrukare söder om Sahara. 

Samtidigt som vi måste börja använda jordens resurser mer varsamt, och göra akuta räddningsinsatser mot artmassdöd, behöver befolkningsökningen stävjas. 

Enligt FN:s mediumscenario kommer världsbefolkningen att öka från 7,7 miljarder i dag till 11,2 miljarder år 2100. Störst ökning väntas i västra Asien och Afrika. 

2017 höjde Sverige biståndet till familjeplanering och sexualupplysning. En föredömlig åtgärd, men dessvärre ett resultat av att USA valde att frysa sitt bistånd. Det behövs en större satsning, globalt. 

Visst kan det skava att rikta sökljuset mot länder där människor nyttjar betydligt mindre resurser än folk i rika länder, som dessutom lever längre. Men vid sidan av att kontroll över barnafödandet är en frihetsreform för kvinnor i patriarkala länder, är en sak säker:

Det är människor i redan fattiga länder som kommer att drabbas hårdast om jordens ekologiska presentaffärer börjar ta ner skylten.  

 

Läs också:

En ond tid för kvinnor med Putin och Trump  

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!