Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Är vi hemma med barnen för länge?

Är föräldraledigheten för lång? Den är sannerligen lång, 480 dagar. Framför allt kan föräldrar dra ut på ledigheten i mer än två år genom att ta ut ersättningsdagarna strategiskt.

Enligt en analys av Försäkringskassan 2013, ökar kvinnors sjukskrivning dramatiskt efter andra barnet. Särskilt mycket sjukskrivna blir de kvinnor som tagit största delen av föräldraledigheten och vabbandet.

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

"Är den svenska föräldraledigheten för lång?" Den frågan fick socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) i Ekots lördagsintervju. Och ministern svarade lugnt: "Det kan man absolut resonera kring."

Så brukar höga politiker sällan tala om föräldraförsäkringen. För lång? Nej, snarare brukar det handla om att göra den mer generös, till exempel genom att förlänga rätten till tjänstledighet, som KD vill. Eller möjligen om hur många pappamånaderna ska vara.

Annika Strandhäll hann aldrig utveckla sitt resonemang; det kom upp i slutet av intervjun, som egentligen handlade om sjukskrivningarna. Men frågorna hör ihop. Två av tre sjukskrivna är kvinnor och 75 procent av föräldraledigheten tas ut av kvinnor. Och visst tycks det finnas ett samband.

Föräldraförsäkringens syfte är att det ska gå att kombinera arbete med föräldraskap: Den arbetande ska kunna skaffa barn. Men om föräldraledigheten blir för generös finns det en risk att kvinnor, som tar ut lejonparten, börjar se sig själva som den förälder som är huvudansvarig för barn och hushåll - och som också ska försöka att orka med jobbet.

Är föräldraledigheten för lång? Den är sannerligen lång, 480 dagar. Framför allt kan föräldrar dra ut på ledigheten i mer än två år genom att ta ut ersättningsdagarna strategiskt.

Många skaffar barn i tät följd. Det är ett beteende som sedan 80-talet har uppmuntrats av staten för att öka nativiteten. Om en kvinna blir gravid innan det senaste barnet är ett år och nio månader gammalt får hon behålla sin sjukpenninggrundande inkomst. Det innebär att även om hon börjar jobba deltid efter första barnet kan hon under sin andra barnledighet få en ersättning baserad på den ursprungliga heltidsanställningen.

Systemet är alltså riggat för att kvinnor ska vara borta i åratal från arbetet. Frågan är vad ett sådant uppehåll gör med en människas yrkesidentitet. Hur roligt blir jobbet om kvinnan har halkat efter i befordran, om arbetsplatsen har förändrats och arbetskamrater bytts ut? En studie från IFAU visar att kvinnor som fått sina barn tätt får lägre inkomst på sikt.

Enligt en analys av Försäkringskassan 2013, ökar kvinnors sjukskrivning dramatiskt efter andra barnet. Särskilt mycket sjukskrivna blir de kvinnor som tagit största delen av föräldraledigheten och vabbandet.

Det allra bästa vore en individualiserad föräldraförsäkring - i synnerhet när den är så lång. Premien för att skaffa barnen tätt borde definitivt ses över. Inte bara för kvinnornas skull. Det är bra för äldstabarnet att få några år för sig själv. Det kan också ifrågasättas om man ska kunna dra ut ledigheten i två år.

Självklart väljer föräldrar själva vad de vill prioritera och hur de ska fördela bördorna inom familjen. Men om statliga ledighets- och ersättningsregler medverkar till att förstärka traditionella könsrollsmönster som missgynnar och sliter ut kvinnor, borde de faktiskt reformeras.

 

Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.