Är Rysslands bomber Ukrainas fel, Amnesty?

Amnesty är som bäst när organisationen ägnar sig åt sitt ursprungsuppdrag.
Foto: ANDERS YLANDER
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har gått till storms mot Amnestys rapport.
Foto: The Presidential Office of Ukrai / TT NYHETSBYRÅN

Amnestys nya rapport om Ukraina hade kunnat vara skriven på uppdrag av Vladimir Putins spinndoktorer. 

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Nu har Amnesty International gått vilse igen. I veckan publicerade människorättsorganisationen en rapport där Ukraina anklagas för krigsförbrytelser och för att ha försatt civila för livsfara genom att ha upprättat militärbaser i tätt befolkade bostadsområden. 

Med tanke på att Rysslands krigföring är riktad mot civila i ukrainska städer kan man fråga sig hur Amnesty hade tänkt att Ukraina skulle kunna försvara dem utan att befinna sig i närheten av tät bebyggelse. 

Det låter närmast som att det är Ukrainas fel att landet attackeras av Ryssland. Rapporten hade kunnat vara beställd av Vladimir Putin själv.

Det är inte första gången som Amnesty agerar nyttig idiot åt Kreml. Förra året fråntog organisationen Aleksej Navalnyj, den fängslade ryske oppositionspolitikern, statusen som samvetsfånge. Varför? För att Navalnyj ska ha gjort rasistiska uttalanden – för 15 år sedan. 

Det är inte första gången som Amnesty agerar nyttig idiot åt Kreml

Amnestys beslut utnyttjades av den ryska propagandamaskinen för en stor smutskastningskampanj mot oppositionsledaren i statsmedierna. Några månader senare tvingades Amnesty att backa, då det blev tydligt att organisationen hade spelat Ryssland i händerna. 

Det är inte den enda auktoritära regim som har fått draghjälp av Amnesty. Tidigare i år kritiserade organisationen Göteborgs stads beslut att neka bidrag till det kritiserade studieförbundet Ibn Rushd. 

Ibn Rushd har nära samarbete med Islamiskt centrum, en så kallad Diyanetmoské där imamens lönekuvert kommer direkt från Turkiet. Det är uppseendeväckande att en organisation som säger sig värna om mänskliga rättigheter inte tycker att det är ett problem att studieförbundet har täta band till Erdogans regim, som systematiskt förtrycker minoriteter och oliktänkande.

Det finns fler exempel på hur organisationen har landat fel. Tidigare har man bland annat kampanjat för att det ska vara lagligt att sälja sex, att Etiopien skulle arrestera USA:s tidigare president George W Bush och att Sverige skulle ge garantier om att den våldtäktsmisstänkte Wikileaksgrundaren Julian Assange inte skulle lämnas ut till USA.

Organisationen, som grundades för 60 år sedan för att uppmärksamma fängslade frihetskämpar, hamnar allt längre ifrån sitt ursprungliga syfte. Nu engagerar sig Amnesty i allt möjligt, och gärna sådant som råkar vara trendigt för stunden. Exempelvis kampanjar organisationen mot ekonomisk ojämlikhet och för att företag ska göra mer gedigna hållbarhetsrapporter.

I Amnestys senaste årsrapport läggs betydande energi på att fördöma västvärldens demokratier, däribland Sverige. Exempelvis får Sverige smäll på fingrarna för att ha skärpt lagen när det gäller familjeåterförening, enligt Amnesty innebär det nämligen en inskränkning av mänskliga rättigheter. 

Ukrainarapporten kommer sannolikt inte att vara Amnestys sista klavertramp. Människorättsorganisationen bör fokusera mer på det man gör bäst: att kämpa för frihetsberövade samvetsfångar.