Apatiska barnen föll offer för de godas feghet

Från år 2002 exploderade plötsligt fenomenet med apatiska barn i Sverige. Och en hätsk debatt följde. (Bilden är arrangerad.)
Foto: FALU KURIREN DALARNAS TIDNINGAR
Socialstyrelsen tog nyligen ner sin vägledning för behandling av apatiska barn.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG / MEDIABILD/IBL

Socialstyrelsens behandlingsråd rörande apatiska barn har varit skandalöst felaktiga. Men har barnen offrats på dumhetens eller feghetens altare?

Detta är en osignerad ledartext. Expressens politiska hållning är liberal.

Föräldrar bör hållas på avstånd från sina apatiska barn. Och det finns inga skäl att dela ut permanenta uppehållstillstånd som ett led i behandlingen. 

De slutsatserna drar Karl Sallin, en av de forskare som har undersökt hur det gick för 13 barn som vårdats för så kallat ”uppgivenhetssyndrom” på behandlingshemmet Solsidan. Till sin hjälp hade forskarna journalanteckningar och akter från socialtjänsten och behandlingshemmet, skriver Läkartidningen.

De 13 barnen – mellan 8 och 15 år – fick samma så kallade stimuleringsterapi. Men åtta barn skildes från sina föräldrar medan de resterande fem hade familjen hos sig. Här kunde man alltså jämföra behandlingsmetoder, vilket inte har gjorts tidigare.

Resultat: Alla de barn som separerades från sina vårdnadshavare, tillfrisknade. I ”familjegruppen” förblev 4 av 5 barn uppgivna.

Men varenda barn som inte fick uppehållstillstånd återfick hälsan.

Det är en liten studie, men med tydliga resultat. Forskarna hävdar inte att alla 13 fall bevisligen handlade om simulering. Men en del gjorde det och den risken ”bör alltid beaktas”, säger Sallin till SVT. 

De skakande vittnesmålen från före detta apatiska barn i magasinet Filter, i september 2019 visade med drabbande klarhet att det finns föräldrar som är redo att i princip tortera sina barn till apatisk underkastelse.

Forskarna upptäckte också att bara ett enda av de fem barn som fick permanent uppehållstillstånd tillfrisknade. Men varenda en som inte fick uppehållstillstånd återfick hälsan.

Resultaten går helt på tvärs med den vägledning som Socialstyrelsen har haft sedan 2013. Trots att kunskapsläget beskrevs som ”bristande”, fastslog man att barnen behövde föräldrastöd och att ”forskning och erfarenhet” visade att de små oftast blev bättre om familjen fick stanna i Sverige.

Man hävdade också att ”hypoteser om simulering, manipulation och förgiftning har visat sig sakna stöd”, skriver SVT.

Vek man sig för den hätska opinion som slog ner på alla ”tvivlare” i mitten av 00-talet?

Nyligen skrotade Socialstyrelsen sin vägledning, med motiveringen att den ”fallit för åldersstrecket”. 

Nej, den föll snarare för skamstrecket. 

Efter Filter-reportaget bad Socialstyrelsen att SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, skulle gå igenom det vetenskapliga underlaget för behandling av apatiska barn. SBU återkom i februari i fjol med svaret: Det finns inget. 

Det reser frågan vad det var för vetenskap som fick Socialstyrelsen att ordinera föräldrastöd och uppehållstillstånd, samt avfärda möjligheten att föräldrar tvingar fram apatin.

Vek man sig för den hätska opinion som slog ner på alla ”tvivlare” i mitten av 00-talet? Eller var det aktivister som skrev vägledningen? 

Redan 2005 intervjuade SvD anonym vårdpersonal som jobbade med apatiska barn och såg alla varningstecken – men som inte vågade protestera av rädsla för att pest- och rasiststämplas. Varför agerade inte Socialstyrelsen på något sätt då? 

Misstanken gnager att plågade barn sveks för att vuxna svenskar förväxlade naivitet med godhet.